Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
New-build gentrifiering i Munktellstaden genom kommodifiering av kulturarv: ”… allt andas framtid samtidigt som den gamla industrikänslan ändå finns kvar”
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.
2017 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Gentrifiering av gamla svenska arbetarklasskvarter är idag ett faktum (Hejdelind, Veronica:2017) samt dess intentioner till att locka till sig den kreativa klassen, har blivit den nya globala konkurrensvillkor (Frihammar, Mattias:254). Detta har lett till att gentrifieringens negativa aspekter har är mer aktuella än någonsin (Hejdelind, 2017). Gentrifieringens effekter kan ses i vår huvudstad där vissa menar att Stockholm håller på att bli en av Europas mest segregerade städer (Hejdelind, 2017). I och med dagens bostadsbrist (Boverket, 2016:5) är det av intresse att undersöka hur nybyggda bostäder påverkar ett områdes platsidentitet och hur det används som en kommodifiering i syfte till att paketeras och säljas som en vara.

 

Munktellstaden i Eskilstuna har sedan 1840 haft en industriell verksamhet vilket även har blivit en väsentlig del av stadens identitet. Under 1970-talet började industriverksamheten lämna Munktellstaden, kvar blev gamla industribyggnader i centralt läge. Kommunen hittade ny användning för dessa byggnader i form av kultur- och näringslivsverksamhet. Visa verksamheter som Volvo CE var kvar i området fram till 2006 (Munktellstaden, 2016). 2011 antogs ett utvecklingsprogram för stadsdelen Väster som även innefattar Munktellstaden. Syftet är att skapa en levande och modern stadsdel där både företag, människor, idrotts- och kulturverksamhet finns.

Mellan 2019 och 2021 planeras ungefär 1 400 nya bostäder vara klara för inflyttning. Dessa är belägna på gammal industrimark i Munktellstaden. Det är i denna kontext denna studie anser undersöker hur Eskilstuna kommun använder sig av Munktellstadens industriella identitet i byggnationen av dessa två bostadskvarter, samt om det kan leda till en new-build gentrifiering.

Begreppet new-build gentrifiering myntades av Loretta Lees, fenomenet går att spåra tillbaka till 1980-talet där nybyggnationer initierar en gentrifieringsprocess (Loretta Lees, Tom Slater & Elvin Wyly:141). Intentionen med studien är att belysa huruvida en new-build gentrifieringsprocessen gestaltar och förhåller sig till Munktellstadens platsidentitet och kulturarv.

Place, publisher, year, edition, pages
2017. , p. 44
Keywords [sv]
New-build gentrification, Kommoditet, Kulturarv, Platsidentitet, Kreativa klassen
National Category
Human Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-151644OAI: oai:DiVA.org:su-151644DiVA, id: diva2:1174767
Available from: 2018-02-02 Created: 2018-01-16 Last updated: 2018-02-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Department of Human Geography
Human Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 92 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf