Uppsatsen analyserar frågor om hur jämställdhet beskrivs inom samhällsplaneringen i Mora kommun, av planerare samt av offentliga dokument. Forskningsfrågorna fokuserar på hur jämställd samhällsplanering beskrivs, den upplevda jämställdhetsintegreringen och vad planerarna uppfattar för hinder och möjligheter för fortsatt arbete med jämställdhet inom planeringen i kommunen. Undersökningen har genomförts med kvalitativa djupintervjuer med planerare som arbetar på kommunen samt textanalys av offentliga dokument som kommunen och landstinget publicerat. Undersökningens teoretiska vinkling grundar sig i synsätt inom feministisk geografi, det vill säga att undersökningen har i åtanke att analysera de bakomliggande strukturerna som kan finnas i kommunorganisationen och i samhällsplaneringen.

För att analysera resultaten kring upplevelserna av begreppet jämställd samhällsplanering har främst Larsson & Jalakas (2014) rapport “Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv” använts. Vid analysering av jämställdhetsintegreringen i kommunen har begreppsdefinitioner och forskning från Lundkvist & Westbergs (2012) vetenskapliga papper “Doing Gender in a Local and Regional Context: An Innovative Process of Mainstreaming Gender Equality”. Larsson & Jalakas (2014) använts, texten menar att grunden för att utveckla jämställd samhällsplanering är att vara medveten om de strukturella skillnader som finns i samhället.

De resultat som uppsatsen kan tolka är att planerarna främst kopplar jämställd samhällsplanering till områdena trygghet och säkerhet, trafik och transport samt till kommunorganisationens könsfördelning. I den fördjupade översiktsplanen beskrivs endast området trygghet och säkerhet ur ett jämställdhetsperspektiv även om flera paralleller till trafik och transport kan dras till jämställd planering. Respondenterna skiljer sig åt i frågan om hur jämställdhetsintegrationen fungerar. Överlag så visar resultaten att planerarna anser att jämställdhet är en del som naturligt ingår i alla delar av arbetet. Planerarna ser dock olika möjligheter och problem för den fortsatta utvecklingen. Några resultat pekar på att kommunen inte anser sig ha några större problem kring jämställdhet, medan andra menar att det finns problem och mer behöver göras för att uppnå en god jämställd planering. De strukturella skillnaderna är något som respondenterna visar sig vara begränsat medvetna om, och det är inte heller något som går att utläsa i den fördjupade översiktsplanen.