Denna kvalitativa studie ämnar skapa djupare förståelse för hur manligt och kvinnligt framställs i samtida reklam. Reklam tycks konstruera vår sociala verklighet, skapa föreställningar om genusroller samt hur man bör se ut och vara samt hur och vem som får ta plats i medier och en uppvärderad social verklighet. Syftet med uppsatsen är att analysera representationen av genus med utgångspunkt i genusteori för att identifiera och diskutera eventuella skillnader mellan framställningen av kvinnligt och manligt i det amerikanska märket Calvin Kleins globala reklamkampanj från 2016. Frågeställningarna som söks att besvaras berör för det första hur genus representeras utifrån genusteori, för det andra vilka attribut, egenskaper och roller som tillskrivs de avbildade och slutligen vilka eventuella likheter eller skillnader det finns mellan män och kvinnors framställning i Calvin Kleins reklamkampanj från 2016. För att utföra denna studie har fyra stycken reklambilder från reklamkampanjen analyserats, varav två där en man figurerar och två där en kvinna figurerar, med hjälp av semiotik som metod. Dessutom ställs resultatet i relation till tidigare forskning och teori huruvida Calvin Kleins reklamkampanj från 2016 utmanar eller förstärker föreställningar kring genus. Studien resulterade i att reklamkampanjen uttrycker en tudelad representation av maskulinitet och femininet. Femininiteten skildras som mer nyanserad (självsäker, självständig, sexuellt subjekt) än hur kvinnor traditionellt framställts i reklam enligt tidigare forskning. Trots detta finns drag av fetischism och sexualisering av den kvinnliga kroppen i form närbilder eller beskärda bilder. Medan maskuliniteten som framställs i reklambilderna anspelar på den traditionella framställningen av kvinnor vilket innebär att bli betraktad som objekt, porträtteras i dekorativt syfte samt en erotiserad och ung/smal/vacker kropp. Kort sagt uppkommer kvinnlighet och manlighet i nya roller än traditionellt framställt. Gällande attribut får kroppen symbolisera maskulinitet och femininet istället för exempelvis utstyrsel, kläder och dylik och därför ter sig framställningen av manligt och kvinnligt ändå likartat. Reklambilderna låter kroppen framträda som meningsbärande av egenskaper exempelvis genom poser och blick.