Stadsplanerare runt om i världen står inför svåra utmaningar gällande ökad urbanisering och klimatförändringar. I och med reducering av gröna områden och natur i städer är det viktigt att bevara ekosystemtjänster i urbana miljöer i syfte att hantera framtida klimatförändringar. För att bevara ekosystemtjänster i Stockholm har verktyget grönytefaktorn arbetats fram inom stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Verktyget hjälper planerare att kvantifiera och konkretisera ekosystemstjänster i planprocessen. Norra Djurgårdsstaden byggs utifrån föreställningen om ett hållbart samhälle vars primära syfte är att minska klimatutsläpp och öka samspelet med naturen. Samtidigt råder det delade meningar gällande social hållbarhet i ekostäder, speciellt i projekt som bygger helt nya stadsdelar, såsom Norra Djurgårdsstaden, då forskare ser tendenser att dessa stadsbyggnadsprojekt skapas utan förhållning till vilka som kommer att bo där och hur områdena formas. Denna studie syftar till att undersöka om verktyget grönytefaktorn skapar bra sociala värden samt om de sociala värdena uppskattas av verktyget på ett meningsfullt sätt. Vidare ämnar studien till att revidera de krav som har satts för bostadskvarter i Norra Djurgårdsstaden. Detta är viktigt för att utveckla verktyget och öka kunskapen om sociala värden inom ekostäder. Uppsatsen är en komparativ studie som inkluderar grönytefaktors beräkningar med hjälp av ArcGIS för två kvarter där verktyget inte har implementerats. Dessutom genomförs fyra strukturerade observationer i de tidigare två nämnda kvarteren samt för två kvarter i Norra Djurgårdsstaden. Resultatet av studien bygger på jämförelser mellan kvarteren i avseenden gällande uppnått grönytefaktorsvärde samt de strukturerade observationerna. Resultatet visar att uppnått grönytefaktors värde inte stämmer överens med de strukturerade observationerna. Vidare visar resultatet att det finns skäl till att revidera kravet på grönytefaktors värde i Norra Djurgårdsstaden eftersom det ena kvarteret nådde ett godkänt värde med stora marginaler, trots att grönytefaktorn inte hade använts i planeringen. Samtidigt visar studien att det finns bra kontrollmekanismer i verktyget som förstärker ekosystemstjänster i urbana miljöer.