En rapport från 2007, utfärdad av Miljöförvaltningen har visat att barn bosatta i Stockholms innerstad har långa avstånd till lek- och naturområden. Tidigare studier pekar på att barns rörelsefrihet idag är mer begränsad än den varit tidigare. Denna studie ger en insikt i föräldrars upplevelse av problemet samt försöker finna lösningar för att främja barns rörelsefrihet och tillgänglighet till lek- och naturområden i Stockholms innerstad.Bullerbymodellen tillämpas i studien, syftet är att analysera och identifiera vilka faktorer som begränsar barn i deras rörelsefrihet. Undersökningen försöker även skapa en bild av hur tjänstemän i kommunen arbetar med problemet. Vidare studeras europeiska städer i syfte att finna innovativa strategier vilka kan främja rörelsefriheten och tillgängligheten för barn i innerstaden.Den empiriska studien inkluderar en enkätundersökning för att nå ett bredare perspektiv av problematiken. Här har föräldrar besvarat frågor som berör deras barns rörelsefrihet och tillgång till natur- och lekområden. Vidare har kvalitativa intervjuer genomförts för att skapa förståelse för föräldrarnas upplevelser och åsikter på djupet. Textanalys av Stockholms stad samt tre europeiska städer utfördes i syfte att finna hållbara lösningar för en barnvänligare stad.Resultatet pekar på att barns rörelsefrihet begränsas både av en brist på barnvänliga miljöer samt föräldrarnas oro. Studien indikerar om att den största barriären för barns självständiga vistelse i stadsrummet är föräldrars oro. Föräldrar oroar sig för att deras barn ska komma till skada eller bli kidnappat när det vistas ute på egen hand. Resultatet visar följaktligen att barns rörelsefrihet och tillgänglighet i staden i vissa fall begränsas trots att det finns närliggande lek- och naturområden. Resultatet tyder på att Stockholm stad måste agera inte enbart för att skapa en barnvänlig stad, utan även arbeta för att frambringa trygghetskänsla hos föräldrarna.