Människor är olika, och har olika behov och intressen som måste vägas mot varandra i ett gemensamt samhälle. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den kommunala fysiska planeringen av det offentliga rummet tar hänsyn till de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna ADHD och autismspektrumtillstånd, samt även hur planprocessen skulle kunna förändras för att öka tillgängligheten för nämnda grupp. Genom en fallstudie har utformningen av Täby torg undersökts utifrån hur tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning beaktas i den kommunala planprocessen. Genom att granska styrdokument och planer som behandlar tillgänglighet och planering, samt även genom en enkätundersökning, kvalitativa intervjuer och en tillgänglighetsvandring har planprocessen undersökts. Tillgänglighet och funktionsnedsättning i allmänhet får litet utrymme i den kommunala planprocessen, och ADHD och autismspektrumtillstånd får i princip inget utrymme. Planprocessen måste tydliggöras och tillgänglighet måste föras in tidigt i processen, redan i översiktsplanen. Dessutom måste kunskapen om tillgänglighet öka hos tjänstemän och politiker som är involverade i den fysiska planeringen.