Samtida forskning har visat att kulturarv på en global och nationell nivå kan ses som en betydelsefull resurs i utvecklingen mot en social, ekonomisk och miljömässigt hållbar samhällsutveckling. I anslutning till detta har Riksantikvarieämbetet och Riksantikvaren, Sverige respektive Norges myndighet för kulturarv- och miljöfrågor, sedan 2016 presenterat varsina framtidsvisioner där mål och utmaningar inom kulturmiljöarbetet presenterats i hopp om att det i framtiden ska finnas en representativ mångfald bland nationernas kulturarv. Detta med förhoppningen att det i framtiden ska bli möjligt att se kulturarven som ett viktigt instrument i arbetet mot en hållbar samhällsutveckling. Syftet med uppsatsen är att genom en jämförande analys studera skillnader mellan Norge och Sveriges presenterade mål och syn på hanteringen av kulturarvets roll i nationernas samhällsutveckling. Således är även syftet att studera hur visionerna förhåller sig till den internationella agendan Agenda 2030 som presenterar Unescos utgångspunkter och mål för framtidens globala kulturarv. Vidare är syftet att studera bakomliggande faktorer och diskurser som påverkat tolkningen av Sverige och Norges framtidsvisioner, detta för att belysa underliggande skillnader som påverkar tolkningen av visionernas mening och innehåll.
Uppsatsen har utgått från ett hermeneutiskt förhållningssätt och har genom en komparativ textanalys studerat skillnader mellan ovanstående dokument för att försöka tydliggöra och förstå skillnader mellan visionernas bakgrund, syfte och mål. Genom en diskursanalys har bakomliggande diskurser analyserats för att förstå vilka underliggande skillnader som påverkat tolkningen av dokumenten. Textanalysens resultat pekar på att visionernas målbild är likartade. Båda myndigheterna presenterar en konkret vilja för framtidens kulturarv där tyngdpunkten ligger på en önskan om en representativ mångfald bland ländernas kulturarv, samt att dessa ska ses som en viktig resurs i arbetet mot en hållbar samhällsutveckling. I analysen uppdagades skillnader mellan myndigheternas sätt att presentera den bakgrundsbild som visionerna bygger på. Skillnaderna visade på att Riksantikvarieämbetet utgått från en analys av de utmaningar som identifieras inom kulturmiljösektorn, medan Riksantikvaren utgått från en bredare samhällsanalys. Dessa skillnader tolkades som betydande för visionernas innehåll och sättet visionerna utformats på. Diskursanalysen resultat indikerade att skillnader i layout, maktdiskurser och bakgrundsproblematik påverkat tolkningen som gjorts av visionerna. I diskussionen diskuteras analysens resultat i relation till den tidigare forskning som presenterats i uppsatsen.