En av de saker som betonas i de nya kurs- respektive ämnesplanerna för historieämnet i grundskolan respektive gymnasieskolan är att undervisningen i historia ska bidra till att utveckla elevernas historiemedvetande. Där kan man läsa att eleverna ska utveckla sin förståelse för hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna påverkar perspektiv på samtiden, och förväntningar som finns på framtiden. I denna artikel kommer jag att belysa och argumentera för möjligheten att i historieundervísning använda elevens historia som berättelse och därigenom bidra till att utveckla elevens historiemedvetande.