Den här studien undersöker den fria dativens struktur i ryska utifrån ett kontrastivt perspektiv. Genom en parallellkorpusbaserad metod jämförs språkliga kontexter för ryska och svenska. Resultatet visar att den ryska fria dativen strukturellt kan kategoriseras i intressets dativ, den omdömesfällande personens dativ och etisk dativ i första respektive andra person. Intressets dativ motsvarar de semantiska rollerna benefaktiv och malefaktiv, den omdömesfällande personens dativ judikantis och etisk dativ i första person upplevare. Etisk dativ i andra person kan representeras av antingen benefaktiv eller upplevare. Morfologiskt har intressets dativ och den omdömesfällande personens dativ svenska ekvivalenter. För etisk dativ påvisades inga ekvivalenter. Däremot upptäcktes olika typer av kompensationer till etisk dativ. Talarens negativa inställning till lyssnaren kan i ekvivalenta satser i svenska bäras av possessiva pronomen i andra person eller av pejorativa ord. Uttryck av besvikelse kan i motsvarande svenska satser kodas genom olika sorters jämförelsekonstruktioner.

The present study investigates the structure of the Russian free dative from a contrastive perspective. Linguistic contexts are compared through a method based on parallel corpora. The result shows that the Russian free dative structurally can be categorized as follows: dative of interest, dativus iudicantis and ethical dative. Dative of interest corresponds to the semantic roles beneficiary and maleficiary, dativus iudicantis to iudicantis and ethical dative in the first person to experiencer. Ethical dative in the second person is represented by either beneficiary or experiencer. Dative of interest and dativus iudicantis have morphologically Swedish equivalents. Data from the corpus could not provide equivalents for the ethical dative. Instead, various types of compensations to the ethical dative in the second person were discovered. The speaker’s negative attitude to the listener can in Swedish equivalent clauses be carried by a possessive pronoun in the second person or by pejorative words. Expressions of disappointment can in corresponding Swedish clauses be encoded by comparative constructions.