Det europeiska asylsystemet måste reformeras efter Dublinförordningens kollaps. Diskussionerna och förslagen har hittills förts i hög grad utan nationalekono-miska överväganden. I artikeln argumenterar jag för att man genom handel med kvoter inom det europeiska asylsystemet kan uppnå effektivitet, kostnadsmini-mering, rättvisa, minskad främlingsfientlighet och ökad sammanhållning inom EU-länderna. EU har knappast något att förlora på att tillåta friköp genom han-del med kvoterna efter bilaterala förhandlingar mellan medlemsländerna.