Denna studie syftar till att undersöka hur närboende motsatt sig planerna på Aitikgruvans expansion i Gällivare kommun. Med bakgrunden att tidigare gruvetableringsplaner i Norr- och Västerbotten genererat mobiliserandet av sociala motståndsrörelser är ytterligare ett syfte att öka förståelsen kring varför detta, hittills, uteblivit i det här fallet. Studien ämnar därför besvara följande frågeställningar: På vilket sätt motsätter sig de närboende gruvexpansionen? Hur kan vi förstå uteblivelsen av större socialt motstånd i det här fallet?

För att besvara frågeställningarna har fem intervjuer med närboende till Aitikgruvan genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av, de för sociala rörelseforskningen, väl etablerade perspektiven det politiska processperspektivet samt inramningsperspektivet. Utifrån dessa perspektiv används begreppen ”frames”, politiska möjlighetsstrukturer, intern organisering samt ”cognitive liberation” vid analysen av det emirpiska materialet.

Studien kartlägger och kommer fram till att de närboende gör motstånd på en rad olika sätt så som tillexempel genom att organisera sig internt, formellt yttra sig emot gruvexpansionen under tillståndsprocessen och genom att försöka öka sin egen synlighet i relation till lokala politiker. Vidare identifierar studien en rad möjliga anledningar till varför större socialt motstånd i det här fallet uteblivit så som bland den dominerande positionen gruvnäringen har i området, den begränsande inverkan exproprieringslagstiftningen har på det individuella förhandlingsläget och begräsningar i den interna organiseringen.