Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Från engagerad individ till fungerande systemperspektiv på pedagogisk utveckling i klinisk utbildningsmiljö
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.ORCID iD: 0000-0002-3345-3810
2018 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Detta 10-åriga forskningsprojekt har titeln ’Från engagerad individ till fungerande systemperspektiv’. Projektet, som påbörjades 2010 tar sin utgångspunkt i problemet med att det trots att det återkommande tas goda initiativ till att förändra och utveckla den pedagogiska miljön, i detta fall inom den kliniska utbildningen, tycks vara svårt att etablera pedagogisk utveckling som är hållbar över tid. Syftet med projektet är att undersöka både hur studenter interagerar med utbildningsmiljön för att lära, och vilka förutsättningar som finns för lärares möjligheter att bedriva pedagogisk utveckling i sådan miljö, samt pröva en modell för pedagogisk utveckling och undersöka vad resultatet av detta blev. Vi har i projektet sökt oss till systemteori (Senge, Engeström, Billet) som ett sätt att bättre fö rstå den komplexa miljö som den kliniska utbildningsmiljön ugör. Olika teoretiska perspektiv har guidat olika stadier i projektet. Den övergripande forskningsfrågan bottnar i Peter Senges arbete och idén om den lärande organisationen (2006). Genom att förstå den kliniska utbildningsmiljön som en lärande organisation, som ett intrikat system där olika delar interagerar och skapar förutsättningar för lärande, hoppades vi kunna belysa skillnader mellan olika kliniska utbildningsmiljöer i en jämförande fallstudie. I utforskandet av studenters lärande i den kliniska utbildningsmiljön har Stephen Billets (2001; 2004; 2008) arbete, med lärande som ett resultat av relationen mellan praktikens/ arbetsplatsens erbjudande i fråga om deltagande och individens engagemang, utgjort en viktig utgångspunkt i studierna för att bättre förstå sjuksköterske- och läkarstudenters interaktion och lärande med den kliniska utbildningsmiljön. Vad gäller förutsättningarna för kliniska lärare att arbeta med pedagogiskt förändringsarbete i den kliniska miljön vände vi oss till Yrjö Engeströms arbete (1999; 2010; 2011). Engeströms syn på mänsklig aktivitet som sammanhängande i ett aktivitetssystem som påverkar varandra fungerar som utgångspunkt för en serie studier där vi undersöker lärares drivkrafter till att ägna sig åt pedagogiskt förändringsarbete och förutsättningarna för att bedriva utvecklingsprocesser samt dess resultat. De metodologiska utgångspunkterna för projektet har bottnat i ett sociokonstruktivistiskt perspektiv, och utgår från ett flertal olika sätt att samla data för att fokusera på olika aspekter i den kliniska utbildningsmiljön och de ledare, lärare och studenter som verkar i den. Det är dock huvudsakligen intervjuer, både individuella intervjuer (27) och fokusgruppintervjuer (6), men också ett stort antal observationer (200h), som utgjort underlag för våra studier. Resultaten av projektet som helhet visar på flera centrala aspekter för möjligheterna till lärande i den kliniska utbildningsmiljön. Studiernas visar att engagemanget och utgångspunkterna hos de individer, både studenter, kliniker som lärare, och ledare, som deltar i miljön är mycket centralt (Elmberger et al., inskickad). I våra studier identifierade vi system

för den kliniska utbildningsmiljön som har sin utgångspunkt i väldigt olika organisationsrationaliteter (Laksov et al, 2015). Dessa olikheter kunde ibland upplevas av studenter som motsägelsefulla (Liljedahl et al, 2015). Den kliniska utbildningsmiljön är komplex, men genom att lärare och pedagogiska ledare tar ett perspektiv på studenter som deltagare snarare än konsumenter, finns möjlighet att underlätta för studenters insocialisering i både sin profession, och i vad det innebär att vara student i den kliniska miljö n (Liljedahl et al 2016; 2017). Som deltagare lär sig studenterna att förhålla sig till de normer, värderingar och praktiker som förekommer i de olika miljöerna. Genom deltagandet i den kliniska miljön får de också möjlighet att lära sig vikten av att balansera mellan att anpassa sig, och att vara flexibel, och därmed utveckla sin professionella identitet (Liljedahl et al 2016; 2017). Förhållanden som framstår som särskilt utmanande i den kliniska utbildningsmiljön är de spä nningar som olika aktivitetssystem skapar i relation till utbildningsverksamheten och man kan ifrågasätta om och på vilket sätt olika aktörer som är involverade i högre utbildning tar ett sådant helhetsperspektiv, och om detta är möjligt? Seminariet läggs upp som en introduktion (15min) följt av en diskussion med utgångspunkt i följande frågor: Vilka styrkor och svagheter finns i ett systemperspektiv på pedagogisk utveckling? Med bas i vår och andras forskning, vad innebär hållbarhet i utvecklingen av pedagogisk verksamhet? Hur ser möjliga modeller ut för att implementera högskolepedagogisk forskning i olika utbildningsmiljöer?  Vilken bäring har våra resultat i andra utbildningsmiljöer?

Place, publisher, year, edition, pages
2018.
Keywords [sv]
medicinsk pedagogik, integration teori praktik, klinisk utbildning, akademiskt lärarskap
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-156554OAI: oai:DiVA.org:su-156554DiVA, id: diva2:1210037
Conference
Forskning i högre utbildning, Lund, Sverige, maj 15-16, 2018
Available from: 2018-05-25 Created: 2018-05-25 Last updated: 2018-09-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Bolander Laksov, Klara
By organisation
Department of Education
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 41 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf