Kvinnoseparatistiska grupperingar har genom historien verkat för kvinnors rätt att organisera sig och diskutera aktuella ämnen utan mäns deltagande. 1960-talet kvinnogrupper till nutidens digitala gemenskaper visar på ett behov av en separatism och ett systerskap där kunskapsdelning och ett stärkande av individen är i fokus.

I dagens digitala samhälle skapas grupperingar allt mer på Internet och genom Facebooks funktion Grupper bildas gemenskaper kring olika ämnen, hobbys eller kategoriseringar. Fenomenet kvinnoseparatistiska Facebookgrupper har vuxit sig starkt de senaste åren och två av de största svenska Facebookgrupperna för kvinnor och ickebinära är Honey and the bees och Heja Livet. Syftet med studien är att få en inblick i stängda separatistiska gemenskaper som har funnits bland kvinnor i alla tider men genom olika plattformar. Teorier som studien grundar sig på är kollektiv intelligens, gruppgemenskap samt självförverkligande för att på så vis analysera kunskapsdelningen inom grupperna samt gruppmedlemmars eventuella behov av att stärka jaget genom en gruppgemenskap.

Genom intervjuer har syftet varit att ta reda på hur medlemmarna ser på gemenskapen inom dessa grupper och vilken betydelse dessa slutna grupperingar kan ha. Vilken funktion har separatistiska grupper utifrån användarnas egna upplevelser samt vad anser medlemmarna är fördelarna med att helt exkludera män i dessa rum? Resultaten visar att om separatistiska plattformar historisk sett har varit i samband med ett fysiskt agerande går det att se på digitala grupperingar där nya typer av umgängen bildas i syfte att du som medlem ska må bättre samt informera, inspirera och stärka andra inom gruppen.