År 2008 togs beslutet om att ett nytt universitetssjukhus skulle byggas i Stockholm. Det var första gången i Sverige som upphandlingsformen offentlig privat samverkan skulle användas. Nya Karolinska sjukhuset skulle bli ett landmärke som skulle gynna svensk sjukvård men i media har fokuset legat på sjukhusets brister. Syftet med föreliggande studie är att få en bild av samt analysera den interna och externa kommunikationen gällande Nya Karolinska sjukhuset mellan de inblandade aktörerna. Studien skildrar de inblandade aktörernas bild av Nya Karolinska sjukhuset samt hur den skiljer sig från den bild som publicerats i media. Forskningsfrågorna var: Vad är Stockholms läns landsting strategi när det kommer till den externa kriskommunikationen? I synnerhet med kostnadsfrågor gällande Nya Karolinska sjukhuset. Hur har den interna kommunikationen upplevts av de inblandade aktörerna gällande Nya Karolinska sjukhuset? Hur ser de inblandade aktörerna på medias rapportering angående Nya Karolinska sjukhuset?
Studien har fokuserat på kvalitativ data i form av semistrukturerade intervjuer med Stockholms läns landsting, Karolinska Universitetssjukhus samt läkarföreningen vid Karolinska Universitetssjukhuset. För att få en bättre helhetsbild har studien även innefattat kvantitativ data i form av artiklar från dagspress. Dessa artiklar har sedan genomgått en tematisering för att få en grundläggande bild över hur media rapporterat angående sjukhuset. Som analysredskap i studien har teorin SCCT av Coombs varit den huvudsakliga teorin men studien har även kompletterats med teorier om kriskommunikation, framing, PR och issues management. Studiens resultat visar att strategin för den externa kommunikationen bygger på fakta och transparens. I vår kartläggning av den externa kommunikationen ser vi brister i val av kanal att kommunicera via. De har valt en kanal där mottagaren inte befinner sig. Kanalen är uppdaterad med rätt fakta men den är i vissa fall svårtillgängliga vilket inte tyder på transparens. Angående den interna kommunikationen har de inblandade aktörerna olika upplevelser kring huruvida kommunikationen kommer fram eller inte. Slutsatsen för den interna kommunikationen är att fel kanalval har gjorts även här. Informationen går inte fram till den tänkta mottagaren och därför blir upplevelserna olika för aktörerna. Media gör en hård granskning av projektet Nya Karolinska sjukhuset, något som samtliga aktörer är positiva till. Däremot tycker de att medias rapportering är ensidig. Slutsatsen av hur de inblandade aktörerna ser på medias rapportering är att de anser att rätt fakta kommuniceras ut men i en ensidig vinkling.