Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Framtidens deponier: Sluttäckning och omvandling av Sveriges nedlagda soptippar i ett internationellt perspektiv
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.
2019 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Soptippar har funnits länge och är den vanligaste avfallshanteringsmetoden i världen. Denna metod är inte bara miljöfarlig på grund av föroreningar som utsöndras i marken, utan också föråldrad när man nu kan återvinna och förbränna avfall för att utvinna energi. Sedan 2002 respektive 2005 har lagar nu införts i Sverige för att lokalt förhindra deponering av organiskt. brännbart och farligt material och därmed minska skadlig miljöpåverkan. Det långsiktiga målet är att förhindra deponering helt och hållet som avfallshanteringsmetod i Sverige. Begreppen Sacrifice zones och Environmental justice är relevanta teoretiska perspektiv för denna uppsats. Sacrifice zones fokuserar på områden som "offras" för en viss användning, t.ex. sopor, och ger därför en kontext till varför deponier finns och hur de förhåller sig till andra områden som drar nytta av sacrifice zones. Detta hänger samman med environmental justice började som en social rörelse som fokuserar på en rättvis fördelning av miljöresurser och bördor. 

Genom att intervjua tjänstemän från tre olika kommuner runt om i Sverige samt två personer från statliga myndigheter ska jag i den här uppsatsen diksutera vad farorna kan vara runt deponier, farorna runt att omvandla en deponi och om det finns någon typisk användning efter sanering. Jag kommer även använda mig av en dokumentstudie som bidrar till jämförelsen.

Resultaten visar att ekonomiska resurser spelar roll då kommunen oftast har en viss ambition för området. Lokalisering och tillgänglighet är viktigt när platsen är central då det finns mer efterfrågan och behov att omvandla området. Sluttäckningen av en deponi tar lång tid, därför finns det också gott om tid att diskutera återanvändningen utifrån vad man hittar under saneringen. Deponier utgör stora miljörisker och släpper ut många föroreningar i luften och i makrne, såsom metangas och lakvatten. Men trots faran är det inte så många som vet vad deponier är och hur de utgör en risk. Därför är denna uppsats viktig, för att vara informativ och ge kunskap.      

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 44
Keywords [sv]
Deponier, Gamla Nedlagda Deponier, Avfallshantering, Sverige, Föroreningar
National Category
Human Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-164229OAI: oai:DiVA.org:su-164229DiVA, id: diva2:1278640
Available from: 2019-02-12 Created: 2019-01-14 Last updated: 2019-02-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Department of Human Geography
Human Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 47 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf