Uppsatsen använder sig teoretiskt ramverk från kritisk geografi och undersöker hur man metodologiskt hur man kan gå till väga för att kartera historiskt material i GIS. Genom att använda historiska källor kan man bidra till att skapa alternativ kunskap och en mer representativ historieskrivning och framhäva grupper sexuella minoriteter som marginaliserats ur historien. Undersökningen karterar klotter från offentliga toaletter kring Östermalm under tidsperioden 1906-1924 som är hämtat ur Claudelins klotterbok. Resultatet från karteringen kunde påvisa vilka platser som användes av sexuella minoriteter och vilka av dess som möjliggjorde erotiska möten mellan män genom dess fysiska utformning. Undersökningen exemplifierar återkommande problem inom kvalitativ och historisk GIS, där det begränsade metodologiska ramverket för sådant material gör att stor fokus hamnar på hanteringen och tillämpningen av materialet, istället för analyserande metoder vilket hade kunnat bidra till en djupare förståelse av materialet och mer potential att framhäva hur sexuella minoriteter använder staden för sexuell frigörelse.