Samverkansprocess mellan skolan och hemmet är redan mycket komplicerad, eftersom det innebär flera aktörer och ännu fler olika åsikter om saker och ting. Den processen kan bli mer komplicerad mellan föräldrar till barn med diabetes typ 1 och skolan, eftersom den kräver extra resurs och stöd. Föräldrar till skolbarn med diabetes typ 1 utför en egenvård hemma, men det behövs stöd från skolan för att kunna skapa förutsättningar för att deras barn ska ha en fungerande skolgång och minska risken för följdsjukdomar. Barn med diabetes typ 1 kan vara i behov av hjälp med att mäta blodsockernivån och bestämma insulindoser. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur föräldrarna till barn med diabetes typ 1 upplever samverkan mellan skolan och hemmet. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda en kvalitativ forskningsstrategi, en vanlig metod att använda sig av då man som forskare vill fördjupa sig i individers enskilda upplevelse och verklighetssyn. I denna uppsats har Danermarks samverkansteori och Eriksons fyra principer av samverkan använts som teoretisk utgångspunkt. Under denna studie har data samlats med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex föräldrar till barn med diabetes typ 1. Studiens urval visade att barnen vars föräldrar intervjuades var 7 till 10 år gamla och har haft diabetes i 2 till 8 år av sina liv. Föräldrarna upplevde att samverkan med skolan fungerar bra idag, men att de har fått kämpa för det och det hade krävt tid. Däremot upplevde några föräldrar att initiativet att samverka sällan kom från skolans sida, utan det var oftast föräldrarna som fick kämpa och kräva möten. Rektorerna har oftast varit engagerade, men intresset låg inom befintliga budgetramar. Egenvårdsplanen är det verktyget som föräldrarna tycker hjälper dem att få mer inflytande över hur vården av barnen ska bedrivas. Kommunikationen mellan föräldrarna och skolan sker vanligen via telefon och sms. Alla föräldrar upplever att de behöver vara tillgängliga hela tiden. Studiens slutats är att det är oftast de praktiska beslut och regler som kan göra samverkansprocessen problematisk. Mellanmänskliga relationer och kontinuerlig dialog hjälper att skapa tillit och fungerande samverkan mellan skolpersonalen och föräldrarna.