Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Skattetillägg i mål om internprissättning - gällande rätt och empiri
Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law. (Skatterätt)
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

3SKATTETILLÄGG I MÅL OM INTERNPRISSÄTTNING – GÄLLANDE RÄTT OCH EMPIRISammanfattningSyftet med undersökningen har varit att dels utreda gällande rätt om skattetillägg i mål om internprissättning, dels utreda hur gällande rätt faktiskt tillämpas i kammar­rätterna. Vår undersökning visar sammanfattningsvis att det finns anledning att på ett över gripande plan kritisera kammarrätternas hantering av frågan om oriktig uppgift och skatte tillägg i mål om internprissättning.Skattetillägg är en sanktion som kan påföras den som lämnar en oriktig uppgift. Skatte ­tillägg utgör ett straff i Europakonventionens mening. Skatteverket har bevis bördan för att en oriktig uppgift har lämnats och ett förhöjt beviskrav gäller. Rättssäkerhetsaspekter gör sig således starkt gällande.Internprissättningsrätten är synnerligen utmanande ur ett rättssäkerhetsperspektiv, bl.a. eftersom den i hög grad styrs av internationella riktlinjer och av så kallad soft law. Vidare handlar internprissättning om värdering. I termer av lämnande av oriktig uppgift bör fel­aktiga värderingar behandlas med särskild varsamhet. Förklaringen är att värderingar är svåra och ofta innebär en skönsmässig uppfattning. En värdering hamnar i regel inom ett spann, vilket konkret innebär att olika värderingar av en och samma transaktion kan vara korrekta. Lagstiftaren har i flera sammanhang gett uttryck för att internprissättning inte är någon exakt vetenskap. Lagstiftaren har också angett att en nyanserad bedömning bör göras när det kommer till att påföra skattetillägg i en internprissättningsfråga.Domstolarna har en skyldighet att motivera sina beslut så att det är möjligt för parter och andra att förstå beslutet, kontrollera om det är riktigt och kunna bedöma om det kan löna sig att överklaga. Detta är förstås viktigt för att de skattskyldigas och allmän­hetens förtroende så långt som möjligt ska kunna upprätthållas.Undersökningen utvisar att domstolarna i första hand brister i redovisningen av hur de har kommit fram till att en oriktig uppgift har lämnats. I nästan en femtedel av fallen redovisas detta inte överhuvudtaget, och i nära hälften av avgörandena saknas tillräcklig information i domen för att en utomstående bedömare ska kunna avgöra om en oriktig uppgift har läm­nats eller inte. Bristerna gäller också om och hur domstolarna har prövat om Skatteverket har uppfyllt det högre beviskrav som krävs för att påföra den skatt skyldige skattetillägg. I mer än tre fjärdedelar av de avgöranden som har undersökts framgår det inte om dom­stolen har tagit hänsyn till det högre beviskravet och om Skatte verket har uppfyllt det. En viktig observation i undersökningen är att domstolarna i samtliga fall där de har funnit att det föreligger skäl för en internprissättningskorrigering, också har funnit att en oriktig uppgift har lämnats. Det föreligger således fullständig korrelation mellan att beskattningsbeslutet ändrats och att skattetillägg påförts. Detta indikerar förekomsten av ett schablonmässigt förhållningssätt som inte kan beskrivas som nyanserat. Slutligen finns anledning att kritisera domstolarnas hantering av de så kallade befrielse­grunderna, särskilt mot bakgrund av uttalanden i vissa förarbeten. I endast fyra respektive ett fall medgavs hel respektive delvis befrielse från skattetillägget av de 26 avgöranden i undersökningen i vilka domstolen fann att en oriktig uppgift hade lämnats.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Svenskt Näringsliv , 2018. , p. 33
Keywords [sv]
Skattetillägg, internprissättning, kammarrättspraxis
National Category
Law and Society
Research subject
Financial Law
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-180210OAI: oai:DiVA.org:su-180210DiVA, id: diva2:1416185
Available from: 2020-03-22 Created: 2020-03-22 Last updated: 2020-03-25Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Persson Österman, Roger
By organisation
Department of Law
Law and Society

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 2 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf