Det har på senare år gjorts ansatser att vidga gentrifieringsforskningen bortom att uteslutande studera omvandlingar i det urbana rummet. Med stöd i Clarks (2005) argumentation om att bredda begreppet gentrifiering i tid och rum har denna uppsats således syftat till att förmedla kunskap om gentrifieringsprocesser i en tidigare outforskad boendekontext genom att påvisa hur gentrifiering framträder i en fysisk miljö som präglas av sommarhus och semesterbaserat boende. Uppsatsen lägger fokus på omvandlingen av Knarrholmen och Lilla Fjellsholmen, två tidigare industriägda semesteröar i västsvensk skärgårdsmiljö angränsande till Göteborg. Genom kvalitativt etnografiskt fältarbete på de två öarna i form av intervjuer med öarnas tidigare semesterfirare, dagens gentrifierare och omgivande befolkning kartläggs hur gentrifieringsprocesser i form av socioekonomisk stegring och kommodifiering förorsakar intressekonflikter och social polarisering. Uppsatsen analyserar även berörda aktörers förhållningssätt till gentrifieringsutvecklingen utifrån två diskurser varpå gentrifieringen av semesteröar fördjupar debatten kring huruvida skärgårdsmiljön är tillgänglig och inkluderande för olika samhällsskikt.