I samband med mobilitet på bostadsmarknaden ställs individernas bostadspreferenser gentemot varandra. Vilken preferens som i slutändan avgör vart bosättning sker är givetvis individuellt även om generella trender figurerar i samhället. Samhällsdebatten i Sverige har de senaste åren problematiserat tilltagande segregering i landet. Forskningsfältet tenderar rikta fokuset mot socioekonomiska- och etniska klyftor som emellertid blivit samhällsacceperade förklaringar för uppkomst och växande boendesegregering. I och med tilltagande studier om segregering lyfts också behovet om mer differentierad forskning med fokus på andra faktorer som hittills har fått mindre uppmärksamhet och på så sätt kunna öka kunskapen inom ämnet. Uppsatsens syfte ämnar öka förståelsen för hur bostadssökprocessen och dess tillhörande komponenter hänger ihop. Det teoretiska ramverk som föranleder denna kvalitativa intervjustudie bygger på Krysan och Crowders (2017) teori: The Social Structural Sorting Perspective, som i sin tur bygger på idén om individers föränderliga bostadspreferenser och andra yttre faktorer som påverkar vid bostadsbesluten. Resultatet tyder på en komplex sökprocess nära förankrat med de förutsättningar och uppfattningar den enskilde individen besitter.