Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE credits
Enligt en kartläggning av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter upplever
nio av tio svenska judar att antisemitismen i landet ökat de senaste åren. Då medier spelar en
central roll i hur människors gemensamma referensramar formas är det av stor vikt att
undersöka i vilken utsträckning, samt på vilket sätt, antisemitism rapporteras om och
diskuteras inom journalistiken. Syftet med denna artikel är därför att jämföra förekomsten av
uttrycket antisemitism i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgsposten och
Svenska dagbladet under åren 2009 och 2019. För att utföra studien anammades en kvantitativ
innehållsanalys som metod med variabler specifikt framtagna för artikelns ändamål. Genom
att kvantifiera innehållet kunde övergripande mönster utläsas som därefter kontextualiserades
via kvalitativa reflektioner. Resultatet visar att begreppet antisemitism under 2009
huvudsakligen förekom i förhållande till Israel/Palestina-konflikten. Fokus låg dock inte på
händelser i konflikten i sig utan flyttades, ofta från ledar- och debatthåll, till dess utlösande av
antisemitiska manifestationer rörande en tennismatch i Sverige. Utmärkande för de studerade
artiklarna 2019 var däremot att begreppet i stor utsträckning förekom i förhållande till det
stundande EU-valet. Här användes begreppet gärna som politisk slagträ rörande svenska
politikers agerande i relation till det ungerska partiet Fidesz vara eller icke-vara i den
europeiska partigruppen EPP. På ett mer övergripande plan framgår i studien att antalet
tidningsartiklar där nyckelordet antisemitism förekom var samma för båda studerade årtal.
Med tanke på de senaste årens ökade medieutbud antyder detta att antisemitism diskuteras och
rapporteras om i mindre utsträckning idag än för tio år sedan. Detta skapar en illusion om att
antisemitism inte är ett lika överhängande problem eller hot i dagens svenska samhälle.
2020. , p. 46