Vi sägs leva i antropocen - människans tid. Mänskliga aktiviteter har fått följdverkningar i form av försurade hav, förändrade biokemiska flöden och klimatförändringar, vilket väcker viktiga frågor om planetens gränser (Steffen et. al., 2015). Som undervisningsfråga är klimatförändringar inte nödvändigtvis en kontroversiell fråga. Vetenskapssamhället är överens om att människan orsakar de stora förändringarna (Hess, 2009, ss. 117-122; jfr. Steffen et. al., 2011). Det kontroversiella ligger snarare i hur klimatförändringarna ska hanteras, vilket kräver såväl tekniska som sociala, politiska och ekonomiska åtgärder. I lösningarna ryms även värdefrågor och ställningstaganden. Litteraturen beskriver klimatförändringarna som ett så kallat “wicked problem”. Det vill säga en komplex fråga där behovet av lösningar är akuta; där aktörerna som söker lösningar bidragit till att ge upphov till dem; och där det saknas en central auktoritet som kan leda arbetet framåt (Brown et al., 2010; Levin et. al., 2012). I undervisningen behöver sådana frågor studeras tvärvetenskapligt för att hantera både den faktiska och den normativa dimensionen. Tidigare forskning har visat på spänningar mellan dessa dimensioner i elevernas förståelse av klimatfrågan (Sternäng & Lundholm, 2011; Rickinson, Lundholm, and Hopwood, 2009; Kramming, 2017), men diskuterar i mindre utsträckning hur slutsatserna kan användas för att designa undervisning. Denna artikel undersöker elevers (n=72) förståelse av orsaker och konsekvenser av klimatförändringarna före undervisningen och diskuterar viktiga designprinciper för hur en tvärvetenskaplig undervisning om klimatfrågan skulle kunna se ut. Elevernas förförståelse undersöktes genom ett skriftligt förtest som omfattade frågor omorsaker till klimatförändringarna, dess konsekvenser och argument för olika lösningar avklimatfrågan. Elevsvaren har analyserats kvalitativt med fenomenografi (Marton, 2015). Elevernas svar visar på såväl ideologiska och normativa förståelser som faktisk vetenskapligförståelse av klimatproblematiken. Resultatet kommer att användas för att designa en tvärvetenskaplig undervisning som syftar till att utveckla elevernas kunnande och handlingskompetens.