Eftersom läroboken är en del av matematikundervisningen (Skolverket, 2012), är det intressant att undersöka lärares åsikter, tankar och relation till läroböcker. Det deltagande perspektivet av Remillard (2005) där lärare-lärobok är ett dynamiskt förhållande, är det ramverk som används i denna studie för att hjälpa besvara frågorna; vad anger svenska lärare som positivt och negativt med läroböcker och läroboksundervisning för dem och stämmer dessa överens med den tidigare forskningen? Tidigare forskning pekar på att läroböcker kan vara positiva, då de exempelvis hjälper lärare att planera undervisning (Holmgren & Ranagården, 2016; Brändström, 2003). Men även att det finns negativa aspekter, som att lärare med erfarenhet, förtroende för sin förmåga att undervisa samt engagemang anses inte ska använda läroböcker (Danışman, 2019; Holmberg & Ranagården, 2016; Jamieson-Proctor & Byrne, 2008; Pehkonen, 2004). Studiens resultat är baserat på intervjuer från fyra lärare i årskurserna 1–3, där de berättade hur läroboken används och vad de anser är positivt och negativt med läroboken i matematikundervisning. Resultaten presenteras i tre huvudkategorier inom det positiva respektive det negativa som framkom utefter de aspekter som kunde hittas i lärarnas svar. Ett exempel på det positiva var att läroboken hjälper dem att planera undervisningen och ett negativt exempel är att läroboken kan vara för tjock för att lärarna ska hinna med allt innehåll. Under diskussionen diskuteras hur resultaten påverkar lärare och läroboks samarbetet utefter det deltagande perspektivet. Men resultatet diskuteras även utefter tidigare forskning för att hitta likheter och skillnader till annan forskning, vilket det fanns mellan forskningen som presenterats och studiens resultat. Det diskuteras även kring resultat som inte syns i tidigare forskning, men som framkom i denna studie. Avslutningsvis diskuteras relevansen för undervisning samt förslag på framtida studier.