Vi studerar i den här rapporten barn och ungdomar som inte är med i förening eller kulturskola eller sammanlagt besöker bibliotek, simhall och fritidsgård minst en gång per vecka. I rapporten betecknas dessa som utomstående. Dessa fritidsaktiviteter har valts därför att de tillsammans innefattar en stor del av de fritidsverksamheter som stat och kommun subventionerar när det gäller satsningar på barns och ungdomars fritid. Ett annat skäl till att belysa hur denna andel varierar i dagens läge är att tidigare studier visat att utomstående i genomsnitt skattar sin hälsa och livskvalitet lägre än de som deltar, varför satsningar på att fånga in denna grupp blir ett viktigt inslag i kommunernas arbete med att förbättra hälsan bland barn och ungdomar.

Syftet med den här rapporten är 1. Att studera hur många av barnen/ungdomarna i mellan-, högstadiet och gymnasiet som är utomstående och studera om det skett förändringar över tid. 2. Hur andel utomstående varierar beroende på kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, svensk/utländsk bakgrund samt kommun och undersökningsår. 3. Att studera gruppens hälsa och livskvalitet i jämförelse med de som nyttjar de offentligt subventionerade verksamheterna.

Underlag till analyserna har hämtats från en lång rad undersökningar som genomförts under perioden 1994-2019 i olika kommuner inom projektet Ung livsstil. Urvalet till dessa undersökningar är slumpmässigt och ger för varje kommun en representativ bild av situationen bland samtliga elever – både de som går i kommunala skolor och de som går i friskolor. Materialet innefattar elever från mellan- och högstadiet samt gymnasiet och omfattar sammantaget 81 686 elever. Genomgående gäller att svarsfrekvensen är som lägst 70 %, i de flesta fall avsevärt högre. Sammantaget ligger svarsfrekvensen något över 80 %. De centrala analyserna har gjorts på undersökningar som genomförts under perioden 2013-2019 för att ge en bild av hur det ser ut för närvarande medan tidigare data använts för att få en uppfattning om andelen utomstående har förändrats över tid. Sammanfattningsvis kan vi konstatera – om vi ser till de som inte nyttjar några av de fem fritidsaktiviteter som får huvuddelen av det offentliga ekonomiska stödet (förening, kulturskola, fritidsgård, bibliotek och simhall) – att könsskillnaderna är relativt begränsade. I de fall sådan finns gäller dock att det är vanligare att tjejer är utomstående. Däremot finns en mycket tydlig skillnad mellan olika åldersgrupper – både bland killar och tjejer ökar andelen utomstående markant från mellanstadiet till gymnasiet. Det finns också vissa skillnader kopplade till socioekonomisk bakgrund – det är vanligare att de som har en lägre sådan är utomstående –liksom till svensk utländsk bakgrund – vanligare att de som har utländsk bakgrund är utomstående. Samtidigt pekar en fördjupad analys på att dessa båda faktorer endast i begränsad utsträckning kan förklara varför vissa barn och ungdomar är utomstående. En mer grundläggande förklaring måste sökas från annat håll. En analys av resultat i kommuner där upprepade studier genomförts pekar mot att andelen utomstående har ökat över tid. Oberoende av kön och ålder tycks alltså andelen barn ochungdomar som inte nyttjar de offentligt subventionerade fritidsaktiviteterna ha ökat över tid. Tidigare studier har visat att utomstående skattar sin hälsa och livskvalitet lägre än de som inte är utomstående. Resultaten i den här rapporten ger en likartad bild. Oberoende av kön och ålder gäller att de utomstående i högre utsträckning uppger att deras hälsa inte är bra. I högstadiet och gymnasiet skattar också de utomstående sin livskvalitet lägre, men i mellanstadiet är skillnaden liten när det gäller detta. Även om det finns tecken på att utomstående redovisar högre förekomst av besvär gäller detta långtifrån genomgående. Främst framträder sådana skillnader bland killar i mellanstadiet och bland tjejer i de båda högre stadierna.