I beskrivningar av svenskans ledföljd har subjektet normalt sin plats före satsadverbial i satsens mittfält (se t.ex. SAG IV:12). Samtidigt är det välkänt att den inbördes ordningen mellan subjekt och satsadverbialkan variera:"Om allting klaffar reagerar inte revisorerna ≈ Om allting klaffar reagerar revisorerna inte" (SAG IV:19). I tidigare studier har ofta informationsstrukturella faktorer lyfts fram för att förklara variationen, men sådana slutsatser bygger ofta på ganska begränsade empiriska material — åtminstone vad substantiviska subjekt anbelangar eftersom pronominella subjekt är så totalt dominerade i naturligt språkbruk. Som exempel kan nämnas att en korpus som SUC med en omfattning om drygt 74 000 meningar inte ens innehåller 200 exempel där växlingen mellan substantiviska subjekt och negation kan studeras. För att närmare frilägga olika orsaker till variationen blir det därför nödvändigt att undersöka mycket stora material. I vårt föredrag ska vi presentera resultatet av en omfattande korpusstudie, där vi med hjälp av statistiska metoder analyserar växlingen mellan subjekt och adverbial i satsens mittfält i ett stort empiriskt material (cirka 1,7 miljoner meningar). Vi visar att subjektets placering påverkas av ett komplext samspel mellan en rad olika faktorer— såväl grammatiska som pragmatiska. Genom logistisk regressionsanalys (Paolillo 2002) beräknar vi vidare de olika faktorernas inflytande på valet av variant, och visar bl.a. att både faktorer som LÄNGD och DEFINITHET har signifikant inverkan på valet av ledföljd i modern svenska. Utifrån våra resultat vill vi först och främst föra diskussion om variations-möjligheterna i satsens mittfält i svenskan och de nordiska språken, men resultaten kommer också att kunna ge ett bidrag till vår förståelse av samspelet mellan syntax och informationsstrukturpå ett mer generellt plan. Med ’informationsstruktur’ avses normalt en mängd samverkande faktorer, men genom att vi kan visa i vilken utsträckning som olika faktorer faktiskt bidrar till valet av en viss språklig variant kan de olika faktorernas enskilda betydelse isoleras vilket i förlängningen kan bidra till en djupare förståelse av informationsstrukturens betydelse för ledföljden i de nordiska språken.