I kapitlet behandlas Annika Härenstams forskning med avseende på drivkrafter, metoder och perspektiv. Karaktäristiskt är att arbetslivet ses som en arena där betydelsen av klass, genus och etnicitet är under ständig omförhandling. Organisationer utgör arbetets närmaste kontext och den psykosociala arbetsmiljön är sammanlänkad med hur organisationer utformas och styrs. Organisationer är ett slags filter mellan skeenden på makro- och mikronivå. En uppgift för forskningen är att systematiskt fånga, mäta och korrelera fenomen på olika nivåer. Den arbetande människan finns i ett yrke, på en arbetsplats, som är en del av en avdelning på ett företag, som finns i en bransch. På konkreta arbetsplatser är det omöjligt att isolera enskilda variabler från varandra. Många faktorer samverkar och åstadkommer de fenomen som kan observeras i enkäter och register. För att fånga komplexiteten krävs holistiska ansatser. Kluster- och flernivåanalyser är metoder för detta genom att de inte fragmentiserar arbetssituationer, utan håller samman aspekter i den konkreta verklighet som utgör individers arbetsliv. I Annika Härenstams genusperspektiv är den grundläggande hypotesen att de betydelsefulla skillnaderna snarare finns mellan kvinno- och mansdominerade yrken, sektorer och branscher, än mellan kvinnor och män, vilket synsätt har klara implikationer för hur arbetsmiljöarbete kan och bör bedrivas.