Bakgrund syfte och frågeställning
Genom olika former av kompetensutvecklingsinsatser i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt har allt fler ämneslärare i flerspråkiga undervisningskontexter kommit i kontakt med undervisningsmodeller med inriktning på skrivandets roll i det egna ämnet. Särskilt genrepedagogiken, som förenar en lingvistisk teoriram med sociokulturella teorier om lärande (Rose & Martin, 2012), har i detta avseende fått stor spridning (se t.ex. Johansson & Sandell Ring, 2015) och bidragit till undervisning som möjliggör framgångsrikt tillägnande av avancerade skriftliga texttyper förekommande i olika ämnen (Kerfoot & Van Heerden, 2015). Genrepedagogik har vanligtvis såväl implementerats som studerats i miljöer där språkets roll för lärande i viss grad förbisetts i planering och genomförande av ämnesundervisning. Många implementeringsinsatser och studier (exempelvis Schleppegrell & Moore, 2017), har därför fokuserat på en ”nybörjarnivå” av genreimplementering och studier i miljöer där lärare och elever har tillgång till en bredare genrerepertoar saknas följaktligen.
Att undersöka denna typ av miljöer, vilket gjorts i den studie som denna presentation redogör för, fyller därför en empirisk lucka. Ett ytterligare bidrag görs i studien till den diskussion som under längre tid förts om genrepedagogikens föregivna ”stelhet”, både med avseende på genre och pedagogik (se bl.a. Liberg, 2008) som återkommande framförts. Den för studien vägledande frågeställningen har varit hur risken för potentiellt förskrivande och begränsande aspekter av genrepedagogiken hanteras i en språkutvecklande ämnesundervisningspraktik.
Metod
Den här presenterade studien är en fallstudie i flerspråkig ämnesundervisningsmiljö (elever i årskurs 8, under ett femveckors arbetsområde i historia) som undersöker hur läraren genom olika typer av didaktiska val och strategier hanterar en undervisningskontext där eleverna tidigare arbetat med olika typer av genrer. Elevernas genrepertoar är således relativt bred samtidigt som behärskningsnivån är mycket differentierad, vilket ställer krav på lärarens sätt att flexibelt anpassa genrearbetet.
Resultat och diskussion
I studien visas och begreppsliggörs hur lärare kan använda sig av ett komplementärt synsätt på genrer som både fixerade och flexibla, och då på ett behovsanpassat sätt kan erbjuda eleverna såväl korrekta som kloka val i förhållande till textskapande. Detta begreppsliggörande (fixerade/flexibla; korrekta/kloka) understöder genrestudier utförda på senare tid, exempelvis Moore (2019) som pekar på genrepedagogikens potential att utvecklas för att hantera både de specifika krav som ställs inom olika ämnen och de dubbla krav på mallar och flexibilitet som uppstår i språkligt differentierade undervisningsmiljöer.
2020. p. 29-30