I den här artikeln diskuteras och analyseras huruvida bostadshyresgäster bör anses ha rätt att i viss utsträckning bedriva näringsverksamhet i lägenheten. Analysen fokuserar särskilt på hur meningen ”hyresvärden får dock inte åberopa avvikelser som är utan betydelse för honom” ska förstås. Vidare analyseras hur tolkning och tillämpning av 12 kap. 23 § JB har gjorts i relevant praxis. Artikeln inleds med en språklig och kontextuell analys av förarbeten från Lagberedningens förslag till Jordabalk år 1905 till antagande av proposition 1970:20. Syftet med genomgången är att spåra och försöka förklara ändamålsbestämmelsens historiskt avsedda funktion samt koppling till bestämmelser om förverkande. Någon systematisk genomgång av bakgrunden till ändamålsbestämmelsens nuvarande formulering har inte tidigare gjorts.