I centrum för denna uppsats står bondesamhällets arbetsdelning mellan män och kvinnor under 1800- talets sista decennier. I det här arbetet kommer jag undersöka glappet mellan ideal och verklighet och varför det fanns olika förväntningar på män och kvinnor när arbetsuppgifter tillfälligt saknade arbetskraft. Gränserna mellan de manliga och kvinnliga arbetsområdena var mer rörliga än vad vi kanske föreställer oss idag. Enligt den traditionella bilden av allmogens arbetsdelning plöjde männen åkrarna och röjde skogarna medan kvinnorna lagade mat i hushållen och mjölkade i ladugården. Men bakom den mytologiska bilden dolde sig en mer komplex och diffus verklighet som var präglad av problemlösningar och rollbyten, men det var inte riskfritt att byta arbetsuppgifter. Det fanns gradskillnader mellan olika tabuladdningar, från sysslor som kunde plockas upp av vem som helst, till arbetsuppgifter som var så starkt laddade att man inte ens i nödsituationer kunde tänka sig att korsa gränserna mellan könen.

I allmogen var arbete och liv sammanflätat och relationerna mellan män och kvinnor var mångbottnade. De var inte bara arbetskompanjoner, de var man och maka och deras arbetsuppgifter bar på betydelser som skapade instabila med betydelsefulla gränser mellan dem. När arbetsbrist uppstod behövde gränserna mellan arbetsområdena tillfälligt upplösas, men det rådde ingen tvekan om vilket arbete som tillhörde vem. Att kvinnor hjälpte männen under skörden var en självklarhet med det var inte lika vanligt att männen hjälpte kvinnorna med trädgården eller i ladugården. Män ville i regel inte befatta sig med kvinnligt arbete. Det ansågs inte bara olämpligt, det ansågs skamligt.

Enligt den konventionella arbetsdelningens ideal hade män och kvinnor sina bestämda platser och skilda kunskapsområden, men det var inte alltid lätt att upprätthålla könsrollerna i verkligheten. Fanns det inga män i trakten fick kvinnor överta deras arbete och låg gumman sjuk fick gubben laga mat. Eftersom arbetsbyten kunde vara både passande och opassande blir just flexibilitetens gradskillnader intressanta att undersöka närmre. Frågan är varför männens ovilja att befatta sig med kvinnligt arbete var så stark och varför man accepterade detta kulturmönster? Varför fanns det så skilda förväntningar på manlig och kvinnlig flexibilitet? Detta är några av de frågor som jag har för avsikt att undersöka närmre i den här uppsatsen och jag kommer att göra det med hjälp av frågelistsvar från Nordiska Museets arkiv som under 1930-talet samlade information om svenska socknars äldre seder och bruk.