Uppsatsen undersöker på vilka sätt REKO-konsumenter i Sollentuna och Norrtälje påverkas av Covid-19-pandemin, detta mot bakgrund av medierapportering om ett explosionsartat intresse för REKO under pandemin. Syftet är att generera förståelse för denna utveckling genom att undersöka effekter på motiv och inköpssätt. Konsumenter och administratörer i REKO-ringarna intervjuades och en icke-deltagande observation genomfördes vid en utlämning i Sollentuna statistik har också inhämtats från Hushållningssällskapet. Resultatet visar att fler anslutit sig till REKO-ringar under pandemin och att det verkar ha skett en förskjutning i livsmedelspreferenser på grund av individens begränsade rörlighet och rädsla för smitta. Något som blivit viktigare för konsumenter under pandemin är att stötta lokala aktörer för att hålla landsbygden levande. Trots att lokalproducerade livsmedel värderas har arbetet visat att det är ett vagt och brett begrepp. Uppsatsen tillför en krisfaktor till den existerande konsumentteorin alfabetsteorin. Krisfaktorn utgörs av hänsyn till risken för smitta samt en ökad vilja att stödja det lokala näringslivet. Faktorn är överordnad teorins övriga faktorer och ger på olika sätt utslag på dessa. Resultatet indikerar att motiv och inköpssätt påverkas i pandemi, vilket kan vara värdefullt för samhällelig krisberedskap och kan minimera både smitta och ekonomiska förluster. Då REKO är en snabbt växande rörelse är behovet av vidare studier stort. Kunskap om hur köpmotiv påverkas i kris kan ha betydelse för svensk livsmedelsförsörjning och jordbrukspolitik.