Denna fallstudie undersöker och jämför hur föreställningar om det offentliga rummet produceras, reproduceras och används i olika texter. Forsgrénska Medborgarhuset på Södermalm är den plats som undersöks. Studien baseras på Lefebvres rumsliga teorier om produktion av rum samt Foucaults teorier om representationer, diskurs, kunskap och makt. Studiens empiri är inhämtad från Stockholms stads nämndhandlingar och nyhetsartiklar från Södermalms lokaltidningar. Texterna analyseras utifrån en kategorisering av dominanta representationer av det ideologisk-institutionella rummet respektive skildringar om representationer av sociala fenomen, motsättningar och upplevelser i det levda rummet. De metoder som tillämpas är argumentationsanalys och diskursanalys.

Textanalysen visar att föreställningarna om det offentliga rummet förknippas med stadsliv, möten, trygghet, utbud och upplevelser samt olika normativa värden som ’levande’, ’modern’ och ’attraktiv’. Resultatet av den empiriska undersökningen indikerar på att det finns en skiljelinje i avsikter där spänningen ligger mellan kommersialisering och tillgänglighet i olika föreställningar om det offentliga rummet. Resultatet visar även att de olika aktörerna reproducerar en rådande hegemonisk diskurs om vad det offentliga rummet ska vara, men konkurrens från andra diskurser konkurrerar om tecken som utveckling för en ökad attraktionskraft.

Studien visar att argument om medborgarinflytande istället för erbjudande om verkligt deltagande används som skenmanöver för att minska rummet för medborgarnas kulturutövande för att istället skapa plats till kommersiella verksamheter.  Kommersialisering skapar även konkurrens om utrymmen, vilket medför att vissa grupper premieras, medan andra missgynnas.