Uppsatsen presenterar hur Stockholms stad arbetar med att planera klimatanpassat och ekologiskt hållbart utifrån Agenda 2030 och inför år 2100. Arbetet visar att samhällsplaneringen anpassar Stockholm utifrån stigande havsnivåer som blir aktuella kring år 2100. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med samhällsplanerare på kommunal nivå. En idé-, och innehållsanalys av plandokument har genomförts som komplement. Befintlig forskning inom området har använts för att kunna nyttja, jämföra samt diskutera hur redan befintliga lösningar kan appliceras. Materialet som har samlats in har analyserats och diskuterats utifrån teorin Governance och modellen The Planner’s Triangle i ett försök att söka lösningar som gynnar samtliga aktörer. Resultatet pekar på ett behov av samordning och samarbete. Behov finns även av att minska politiska aktörers inflytande i långsiktiga planeringsfrågor då nuvarande styrsätt varierar mycket med politiska mandatperioder. Uppsatsen visar att politiska intressekonflikter och övergångar mellan mandatperioder har visat sig kunna försvåra och fördröja en långsiktigt hållbar stadsutveckling.