Staten har som en av sina kärnuppgifter att värna nationell säkerhet och fysiskt skydda sina medborgare. Potentiella hot mot dessa intressen manifesteras inte enbart i form av brottslighet utan kan även handla om andra aktörers agerande inom områden som rör ekonomisk utveckling, politiskt oberoende och militär säkerhet. För att möta dessa hot inhämtar stater information som innehåller personuppgifter, och dessa uppgifter blir i allt högre utsträckning föremål för automatiserad databehandling.

Texten beskriver informationsbehandling inom brottsbekämpning och underrättelseverksamhet i form av i en informationslivscykel. Därefter behandlas följande problem och utmaningar särskilt: teknikneutral lagstiftning; ändamål som styrmedel för behandling av information och personuppgiftsbehandling; prevention jämfört med reaktion; tidpunkter för och gradering av integritetsintrång; och kontrollfunktioner. Avslutningsvis presenteras två fallstudier beträffande det s.k. "Romregistret" och det s.k. "Kvinnoregistret".