Ständigt växande befolkning i Europa ger städerna en ny roll i att främja och skydda invånarnas hälsa och välbefinnande genom samhällsplanering (World Health Organization, 2017a). Nya livsstilar och trender som bland annat digitalisering leder till att 67 procent av svenska ungdomar spenderar tre eller fyra timmar varje dag framför sin skärm. Resultatet blir höga kostnader för samhället samt ökad risk för sjukdomar. Detta beror på att alla barn inte har samma förutsättningar för fysisk aktivitet på grund av socioekonomiska aspekter (Generation pep, 2020). Därför förhåller sig denna studie till offentliga rummet i en fallstudie av Kungsholmens stadsdelsförvaltning. 

Mot denna bakgrund har denna studie genom flermetodsforskning bestående av geografiskt informationssystem (GIS) och intervjumetod, undersökt hur Stockholms stad arbetar med planering och utformning av fysisk aktivitet i offentliga rummet bland barn och ungdomar. Närmare bestämt lekplatser och utegym. Den teoretiska ansatsen i denna studie utgörs av tidsgeografi, feministisk teori, och rätten till staden. Resultatet ger en inblick i statligt ansvarsområde, begränsningar, processer och åtgärder kring platser för fysisk aktivitet i tätbebyggda miljöer. Utvecklad GIS-metod kan användas för analys av framtida platser för fysisk aktivitet och slutsatser som ett underlag för beslutsfattare inom Stockholms stad och Kungsholmens stadsdelsförvaltning. 

The growing population in Europe gives cities a new role in promoting and protecting the health and well-being of their inhabitants through urban planning (World Health Organization, 2017a). New lifestyles and trends such as digitalization leads to 67 percent of Swedish young people spending three or four hours every day in front of their screen. The previously mentioned problem leads to an increased risk of diseases and high cost for society. The issue is appearing due to economic differences in the Swedish community (Generation pep, 2020). Therefore, this study relates to the public open space in the case study of Kungsholmen's district. 

Given this background, this study, through multi-method research consisting of geographical information system (GIS) and the interview method, investigated how the City of Stockholm works with urban planning and urban design of physical activity in the public space among children and young people. Specifically playgrounds and outdoor gyms. The theoretical approach in this study relates to time geography, feminist theory, and the right to the city. The results provide an insight into the state's area of responsibility, restrictions, processes, and measures around places for physical activity in densely populated environments. Conclusions can be used for decisions within the City of Stockholm and Kungsholmen's district administration. Developed GIS method can be used by others for analysis of future locations for physical activity.