Syftet med denna uppsats är att studera varför Sveriges kommuner lägger stor vikt på att utveckla och upprätthålla en stark detaljhandel samt att studera på vilka möjliga sätt kommuner kan gynnas av en stark detaljhandel. Den första frågeställningen är “Finns det korrelation/samband mellan kommuners försäljningsintensitet och skatteintäkter?”. Den andra frågeställningen är “Varför satsar kommuner på detaljhandel?”. Resultaten av två sambands- och regressionsanalyser visar att det inte finns ett samband, vidare studerades kommuner med extremvärden noggrannare med hjälp av kvalitativ data. Den kvalitativa analysen av data visar att kommunerna hade förväntat sig bland annat minskad arbetslöshet och ökad befolkning, av en stark detaljhandel. Vidare gjordes ytterligare en kvantitativ analys av data för att undersöka om detta har förverkligats. Resultaten från den kvantitativa analysen visar att de studerade kommunerna inte gynnats på de sätt man förväntat sig. Teorierna som används i denna uppsats är handelsteori, flexibel specialisering, klusterteori, regional konkurrens, och urbanisering.