Runt om i Sverige finns flertal gamla soptippar som potentiellt kan tolkas som förorenade områden. År 1999 tog Naturvårdsverket fram en metod vid namn MIFO för att skapa ett nationellt verktyg för att kartlägga och riskklassificerad förorenade områden. Detta för att se vilka risker som finns för människa och miljö samt vilka områden som har störst risk. Metoden har två olika faser och i denna studie har endast fas 1, en orienterande studie med fokus på kart- och arkivstudier, genomförts. I detta arbete har en riskbedömning enligt MIFO fas 1 genomförts för fyra nedlagda deponier i Vaxholms kommun. 3 av 4 platser fick riskklass 2 medan en fick riskklass 3. En känslighetsanalys av MIFO har även genomförts för att granska hur MIFO:s riskklassning potentiellt ändras. En ändring kan ske när bedömningsparametrarna påverkas av att tillgängliga scenarion för framtida klimat tas i beakt. Resultatet visar att 1 av 4 platser får en högre riskklassning än den tidigare bedömningen efter ny skattning av strömningshastigheten av grundvattnet. Studien visar att MIFO är känslig för bedömning med framtidens klimat vid lägre riskklassningar och platser med genomsläppliga jordarter.