I ett protokoll fört under en asylintervju återfanns en obegriplig mening som den asylsökande inte kände igen. I denna artikel undersöker vi vad som ledde fram till denna mening. Med samtalsanalys som teoretisk och metodisk ansats går vi igenom en 3,5 minuter lång sekvens hämtad från den ljudinspelade, tolkade asylintervju där den obegripliga meningen fördes till protokollet. Språken som talades var svenska och ryska. Protokollet skrevs på svenska. Undersökningen visar hur flera faktorer och samtliga deltagare i asylintervjun, på olika sätt, styr och formar framväxten av den asylberättelse som manifesteras i protokollet.
Generellt för tolkade samtal gäller att tolkens återgivningar av det som sagts på det andra språket möjliggör parternas delade förståelse – samtidigt som de skapar ett icke-konventionellt turtagningsmönster. Specifikt för asylintervjuer är att ett detaljerat protokoll av det som sägs förs, samtidigt som intervjun pågår. Hur det samtidiga protokollskrivandet påverkar turtagningsmönstret har inte undersökts i någon större utsträckning i tidigare forskning.
Artikeln visar på svårigheter som kan uppstå när en institutionell berättelse samkonstrueras när den parallellt dokumenteras i ett protokoll. Kunskap om detta är av vikt för såväl praktiker inom asylprocessen, som för vidare studier av tolkning i offentlig sektor.