Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Aubrey Beardsley (1872–1898) och hans konstverk skildras i utställningskataloger, samt i konstkritik och artiklar i dagspress och tidskrifter. Genom ett queerperspektiv undersöks hur konstnären och hans verk beskrivs utifrån begreppen homosexualitet och androgyn. Undersökningen fokuserar på två valda utställningar om Beardsley: Victoria and Albert Museum 1966 och Tate Britain 2020.

Beardsley skapade många verk som idag kan läsas innehålla homosexualitet och androgyna avbildningar. Han utmanade de viktorianska normerna genom att avbilda personer som var svåra att kategorisera in i de tänkta normerna, som idag kan avläsas vara queera. Samtidigt avbildade han sig själv med normbrytande utseende, vilket idag har skapat diskussioner om hans identitet. Hans kontakter inom dekadensrörelsen, som Oscar Wilde, har även under senare tid avlästs vara bevis på att han var homosexuell. Det finns en pågående diskussion, om framför allt Beardsleys sexualitet, där personer försöker fastställa hans outtalade preferenser.

Resultatet visar att det under 60-talet fanns en tystnad vad gäller ämnen som homosexualitet och det androgyna och att det idag förekommer fler diskussioner angående dessa ämnen. Resultatet visar även att det på 60-talet, likt idag ständigt diskuteras om Beardsleys kön och sexualitet, där vissa nöjer sig med att kalla honom för asexuell för att kunna sätta in honom i en kategori. Studien visar hur komplext köns- och sexualitetskategorier är och hur viktigt det är för folk att kategorisera in personer i fack för att veta hur de ska hanteras.

Nyckelord: Aubrey Beardsley, queer, homosexualitet, androgyn, Art Nouveau, konstkritik, dagspress, utställningskataloger, Victoria and Albert Museum, Tate Britain.