Bakgrund: Genom att samverka med arbetsgivarparter och organisera yrkesverksamma personer har fackföreningar bidragit till flera förändringar som främjat en positiv utveckling på arbetsmarknaden. Den här utvecklingen inkluderar reglering av arbetstid, semester, sjukfrånvaro och säkerhet i arbetet. Sammantaget har detta fackliga arbete bidragit till att främja en god arbetsmiljö. Likväl finns idag en diskussion kring legitimiteten i fackföreningarsarbete. Den diskussionen utgår från det faktum att den fackliga anslutningsgraden minskat över tid, med lägre anslutningsgrad särskilt bland individer som arbetar deltid, har tidsbegränsade anställningskontrakt eller i övrigt har osäkra anställningsvillkor. Det bidrar till frågor om vilken kunskap som egentligen finns när det gäller fackets roll och attityder till facklig anslutning i ett arbetsliv som i allt högre grad utmärks av osäkra anställningsvillkor.

Syfte: Mot bakgrund av det syftade den här systematiska litteraturöversikten till att sammanställa aktuell forskning om facket och anställda med olika typer av osäkra och tillfälliga anställningar. Mer specifikt var fokus riktat mot att undersöka attityder till facket och facklig anslutningsgrad bland anställda med otrygga anställningar, i vilken utsträckning fackligt medlemskap kan utgöra ett skydd mot otrygga anställningsvillkor, vad fackligt medlemskap kan betyda för arbetsrelaterade attityder och beteenden samt olika aspekter av hälsa samt hur fackliga organisationer arbetar för att rekrytera personer med atypiska anställningskontrakt.

Metod: Tidigare studier identifierades genom systematisk litteratursökning i för området relevanta databaser med avgränsning till litteratur publicerad från 2010 och framåt. Dessa bedömes sedan av oberoende bedömare som relevanta eller irrelevanta för frågeställningen. Slutligen sammanställdes resultat för olika delområden.

Resultat: Över lag visar resultaten att medlemskap i facket kan ha en stödjande funktion för individer med osäkra anställningsvillkor och för dem som upplever otrygghet, men att benägenheten att organisera sig fackligt är lägre bland anställda med otrygga anställningar jämfört med anställda med mer typiska anställningskontrakt. I linje med vad som konstaterats i tidigare studier är kunskapen fortfarande begränsad kring attityder till facket och kopplingar till olika arbets- och hälsorelaterade aspekter, inte minst hos de grupper som innehar olika former av tidsbegränsade och osäkra anställningar. Det motiverar ytterligare empiriska studier som fokuserar på olika aspekter av fackets roll i ett föränderligt arbetsliv där det finns en större variation i olika typer av anställningsformer.