I denna paperpresentation, baserad på en artikel, är syftet att på teoretisk grund, med nedslag i tre skolämnen, dels argumentera för en vidgad förståelse av skolans och ämnesundervisningens medborgarbildande uppgift, dels visa vad denna kan betyda för ämnesundervisningen. Med inspirerad utgångspunkt i Hannah Arendt (2004, 2013) a) argumenterar vi för vikten av att denna uppgift innefattar både agens- och existensdimensioner, och b) konkretiserar vad de två dimensionerna kan innefatta i skolämnena religionskunskap, psykologi och samhällskunskap (på högstadiet och gymnasiet). Den vidgade förståelsen av ämnesundervisningens medborgarbildande uppgift innebär en inkludering av existensdimensioner på ett sätt som för med sig både möjligheter och utmaningar. Dessa behöver uppmärksammas och hanteras på ämnesspecifika vis. Ett förslag på hur detta kan göras lyfts fram, där utgångspunkt tas i Eamonn Callans (2016) begreppspar ‘dignity safe’ och ‘intellectually unsafe’ space. Avslutningsvis lyfts möjliga implikationer för utformandet av en ämnesundervisning som innefattar en vidgad medborgarbildande uppgift. Sammantaget är ambitionen att bidra till ämnesdidaktisk forskning och ämnesundervisningsutveckling med utgångspunkt i frågan om ämnesundervisningens medborgarbildande uppdrag.