Klimatmodeller pekar på sannolikheten för ökade extrema vädervariationer framöver vilket ökar behovet att anpassa städerna till det scenariot. Befolkningen i städerna ökar och konkurrensen om den begränsade markytan ökar med alla funktioner människor vill ha och behöver för sitt välbefinnande - på bekostnad av grönområden. Natur- och grönområden bistår i det tysta med ekosystemtjänster som exempelvis binder koldioxid, sänker temperaturen, tar upp och fördröjer dagvatten i staden. Denna studie undersöker vilka omständigheter som påverkar stadsplaneringens fokus på klimatanpassning och ekologisk hållbarhet i Stockholms region. Med kvalitativ metod undersöks detaljplanedokument från fyra olika pågående planarbeten och jämförs med två miljöprofilerade planområden. Studien indikerar behovet av att tydligt och konkret koppla de globala hållbarhetsmålen till detaljplanedokumenten där varje mål i sin tur kopplas till mätbara och relevanta gränsvärden för förbättring tillsammans med relevanta jämförelsevärden.