Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur unga män med utländskt påbrå formar och förhandlar sin identitet i relation till det svenska samhällets diskurser och fördomsfulla gaze. Eftersom denna grupp i hög grad kommit att bli föremål för stereotypisering och negativ porträttering såväl inom media som den generella samhällsdebatten, kan det inte förnekas att unga män med utländskt påbrå är en grupp det länge talats om snarare än med. Denna studie syftar således till att sätta individerna i fokus och vidare undersöka de sociala praktiker individerna själva utformar i syfte att hantera eller parera fördomsfulla diskurser. Även dessa olika praktikers effekter över individernas självpresentationer, är av central analytisk betydelse. Utformandet av studien genomfördes utifrån kombinationen av deltagande observation och intervjuer. Undersökningens analys grundar sig på individernas egna upplevelser och erfarenheter återberättade under intervjuerna, samt de olika sociala handlingar som observerades i fält. Tidigare forskning visar mångfacetterade debatter rörande konceptet identitet, dels beträffande konstruktionen av kollektiva identiteter såväl som identitetskonstruktioner hos marginaliserade och stigmatiserade grupper. Denna studie ämnar bidra till forskningsdebatten och vidare skapa utrymme för att nyansera diskursen om dessa unga män, genom att prata med dem. Resultatet påvisar hur unga män med utländsk bakgrund kontinuerligt tycks förhandla kring sin identitet och självrepresentation, inte enbart i syfte att anpassa sig och smälta in. Den dynamiska identitetsförhandlingen skildrar även underliggande motstånd genom vilket individernas skapar utrymme och möjlighet att forma en autonom självpresentation.