Sverige införde redan 1955 och som första land i världen obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning. Enligt en Folkhälsomyndigheten (2017) så är 49% av ungdomarna nöjda med skolans undervisning och anser att den ger trovärdiga kunskaper. Dock anser de sig få för lite undervisning om genus, relationer och jämställdhet, normer och HBTQ-perspektiv, vilket också en granskning av Skolinspektionen (2018) bekräftar. Tidigare forskning visar på svårigheten med att engagera elever i diskussioner om sex och relationer (Senior & Chenhall, 2017) och att eleverna efterfrågar ämnesövergripande diskussioner, utan givna svar.

Sex- och samlevnadsundervisningen har av tradition varit no- och biologilärarnas ansvar men ämnesområdet inkluderas numera i flertalet ämnes- och kursplaner. Den aktuella studien har genomförts inom ramen för ämnet Naturkunskap och innefattar elev-reflektioner kring oskuldsbegreppet. I studien deltog sammanlagt 53 elever vid det samhällsvetenskapliga programmet på två olika gymnasieskolor. Studien genomfördes med hjälp av fältanteckningar och ljudinspelningar av både elevsamtal och lektionsgenomgångar under sammanlagt tjugofem lektioner. Ämnet oskuld, ett återkommande samtalsämne i de båda klassrummen är i fokus för analysen. Analysen har vidare skett med en diffraktiv metodologi (Barad, 2007), vilket innebär att både mänsklig som icke-mänsklig agens beaktas i materialet. En diffraktiv analysmetod innebär även att det förgivettagna i elevernas samtal kring oskuldsbegreppet utmanas. Det preliminära resultatet visar att elevernas samtal rör sig kring fyra olika framställningar av begreppet oskuld, vilka kan sammanfattas i frågorna; Vem är oskuld?, Varför ska man vara oskuld? När är det viktigt att vara oskuld? och Kan oskuld erfaras kroppsligt? De fyra framställningarna av samtalsämnet visar att eleverna ofta uppfattar sex- och samlevnad som ett sammanhållet kunskapsområde baserat på deras egna frågor, kroppar och erfarenheter. Frågor som för eleverna är en sammanflätad verklighet hålls dock isär i skolans struktur och ämnesuppdelning och resultatet visar på vikten av att elevernas frågor bearbetas ämnesövergripande.