Undersökande arbetssätt betonas som en viktig del i naturvetenskaplig undervisning (Hofstein & Lunetta, 2004), och elever förväntas utveckla förmågan att formulera egna frågor som en del av sitt egna undersökande (Bielik & Yarden, 2016). Den praktiska naturvetenskapliga undervisningen finner också stöd i de aktuella svenska kursplanerna för gymnasieskolans naturvetenskapliga ämnen, där undervisningen bland annat “ ska innefatta naturvetenskapliga arbetsmetoder som att formulera och söka svar på frågor” (Skolverket, 2011). Enligt en studie av Lunde, Rundgren & Chang Rundgren (2015) förekom det dock inga exempel där elever fick formulera egna undersökningsfrågor utifrån en övergripande forskningsfråga eller problemsituation. Frågan blev i samtliga fall tilldelad eleverna. Vår studie syftar därför till att undersöka om elevers förmåga att ställa naturvetenskapliga frågor kan stärkas med hjälp av en given metod. Studien utgår från användandet av Question Formulation Technique, QFT, en metod utvecklad för att stödja elevers frågeformulerande (Rothstein & Santana, 2011). QFT innebär bland annat att eleverna utifrån olika påståenden formulerar en mängd frågor som sedan bearbetas av eleverna själva utifrån delstegen; att producera frågor, förbättra frågorna, rangordna frågorna samt att med hjälp av frågorna slutligen designa en undersökning. Studien tar sin utgångspunkt i forskningsfrågan; Hur kan en metod som QFT utveckla elevers förmåga att formulera naturvetenskapliga frågor?

Studien genomfördes på en gymnasieskola inom ramen för kursen gymnasiearbete. Det är den första cykeln, av totalt tre cykler, i ett större forskningsprojekt med totalt tre deltagande gymnasieskolor, nio involverade lärare och en vfu-student. Arbetet med att identifiera vad eleverna som deltog i studien samtalade om utgått från en tematisk analys, en metod för att identifiera och analysera mönster eller teman som förekommer i data. Vidare har den didaktiska modellen organiserande syften använts för identifiera huruvida elevernas egna syften överensstämmer med de av läraren för undervisningen planerade syften (Johansson & Wickman, 2011). Studiens preliminära resultat visar att elevernas genomförande av uppgiften till viss del överensstämmer med de av läraren planerade syftena. Eleverna utvecklar även egna syften med undervisningen. Vidare ser vi att en metod som QFT kan fungera som en utgångspunkt för att utveckla elevers förmåga att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor men att lärare behöver ha en öppenhet för att anpassa metoden till kontexten och elevernas behov samt att metoden bör användas i en för eleverna bekant kontext.