I läroplanen för gymnasiet betonas det i de naturvetenskapliga ämnena att undervisningen ska  innefatta naturvetenskapliga arbetsmetoder som att formulera och söka svar på frågor. Holmström,  Pendrill et al. (2018) beskriver dock hur besparingar och en minskad tid för gymnasiets  laborationsundervisning resulterat i att reformer likt denna inte fått någon genomslagskraft i lärares  planering av laborationsundervisning. Den naturvetenskapliga undervisningen öppnar sällan upp för  elever att formulera och utforska egna frågor (Lunde, 2015). Stort fokus läggs istället på reproduktion  av redan etablerad kunskap och “rätta svar” (Andrée, 2007). 

När väl ansatser görs för att utforma uppgifter som ger eleverna möjlighet att utveckla förmåga till systematiskt undersökande är det inte självklart att uppgifterna faktiskt möjliggör det. Utmaningen  är att utforma uppgifter som inte bara fokuserar på att eleverna ska utveckla förmåga att använda  vissa tekniker och redskap för systematiskt undersökande utan att involvera eleverna i arbete med  utveckla naturvetenskaplig kunskap (Bergvall, Lavett Lagerström & Andrée, 2018). Eleverna behöver  få delta i aktiviteter som syftar till att synliggöra vad som kännetecknar naturvetenskapliga praktiker (Lunde, 2015; Kelly & Licona, 2018). En förutsättning för att etablera naturvetenskaplig epistemisk  undervisningspraktik är enligt Kelly (2008) att eleverna får vara med och producera nya frågor och ny kunskap. 

Studiens syfte är att undersöka hur epistemiska praktiker kan etableras i naturvetenskaplig undervisning på gymnasiet där elever ges möjlighet att utveckla förmågan att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Vi har genomfört en designbaserad studie i tre  iterativa cykler i ett nära samarbete mellan nio NV-lärare och sex forskare i NV-didaktik. Cyklerna har  genomförts på tre gymnasieskolor i stockholmsregionen, med 60-90 deltagande elever i respektive  cykel. Empiri består av videoinspelningar och ljudupptagningar från elevgruppers diskussioner under  lektionerna, samt elevers skriftligt formulerade frågor. 

Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanayls (Graneheim & Lundman, 2003;2017) vilket har  resulterat i en variation av kvaliteter av förmågan att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. De preliminära resultaten visar att dessa kvaliteter, som exempelvis att  förhålla sig till frågans undersökningsbarhet, och hur eleverna fick möjlighet att utveckla dessa spelade roll för huruvida kunskapsproduktion eller vanemässiga handlingar etablerades i  undervisningen (jfr Eriksson & Lindberg, 2016; Knorr Cetina, 2001).