Barn och ungas rätt till hälso- och sjukvård utgör självklarheter i en välfärdsstat. I tider av ökade krav på resurshållning och svåra prioriteringar inom vården är det dock lätt hänt att olika patientgrupper ställs mot varandra, vilket ger upphov till likabehandlingsfrågor. Ett sådant exempel är frågan om asylsökande och s k ”papperslösa barns” rätt till sjukvård.