Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Behörighetskrav inför gymnasial yrkesutbildning - vem innesluts och vem utesluts?
Stockholm University, Faculty of Science, Department of Education in Arts and Professions.
Responsible organisation
2008 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Admittance Criteria to Upper Secondary Vocational Schools - who is to be included and who is to be excluded? (English)
Abstract [sv]

Behörighetskrav inför

gymnasial yrkesutbildning -

vem innesluts och vem utesluts?

Kjell Lundberg

Sammanfattning

Bakgrunden till mitt valda ämne är att jag arbetar på ett fordonstekniskt PRIV program. Elever

som går detta program har inte blivit antagna till ett nationellt program på grund av behörighetskraven

i Lpf-94. Flera av dessa elever skulle klara karaktärsämnena på ett nationellt program,

men skulle ha stora svårigheter i kärnämnena, även med extra hjälp.

De läroplansutredningar och behörighetskrav som jag har studerat är för: 1955 års yrkesskolreform,

Lgy-70, Lpf-94 och SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (förslag

till gymnasiereform GY-10).

Syftet med studien:

• Hur ser behörighetskraven till yrkesutbildning ut i de olika läroplanerna?

• Vad är tankarna bakom läroplanerna?

• Hur kan kraven i utredningarna till läroplanerna ses i ljuset av perspektiv på kunskap?

Metoden jag har använt mig av är en dokumentstudie och kunskapsbegreppet används som

teoretiskt perspektiv.

Studien börjar med en historisk utblick på yrkesutbildningar. Den fortsätter sedan med en

förklaring av syftet med läroplaner och framarbetningsstrategier av läroplaner.

Resultaten av min studie är: Med 1955 års yrkesskolreform flyttades yrkesutbildningen in i

skolmiljö. De två huvudargumenten till detta var att statsmakten ville göra det möjligt att fostra

ungdomar till demokratiska medborgare och man såg inte hur arbetsmarknaden skulle hinna

med att utbilda lärlingar.

Lgy-70 har de generösaste antagningsvillkoren. I denna läroplan blev nästan alla ungdomar

antagna till yrkesutbildning förutom att det fanns chans att bli antagen under fri kvot. Den fria

kvoten öppnade dörren för bl.a. ungdomar med utländskt utbildning och sökande som på grund

av handikapp inte kunnat uppnå full behörighet.

Lpf-94 är unik på det sättet, att det var första gången kärnämnesbetyg från grundskolan användes

som behörighetskrav till yrkeslinjerna. Samtliga program blev treåriga och gemensamma

kärnämnen infördes.

Gymnasieutredningen SOU 2008:27 (GY-10) föreslår en tydlig skärpning av behörighetskraven

för yrkesprogrammen. Utredaren föreslår minst godkänt i åtta kärnämnen, i jämförelse

med dagens tre. Nu är cirkeln sluten vad gäller yrkeskunskaperna. Utredaren föreslår vidare en

yrkesexamen, som ger en erkänd kompetens i yrket och med en komplimenterande lärlingsutbildning

till yrkesprogrammen. Nu hoppas utredarna att arbetsmarknaden skall ha kapacitet att

utbilda lärlingar, som man inte var övertygad om arbetsmarknaden hade på 50-talet.

Vidare resultat av min studie ger vid handen följande: Det källmaterial till läroplanerna jag

har analyserat har använt i stort sett samma argument till att ändra läroplanerna. Näringslivet

vill ha förändring t.ex. bättre yrkeskunskaper och statsmakten vill försäkra sig om en bred medborgarfostran

tillsammans med en möjlighet för individen att senare i livet genomgå kompetensutveckling

och högskolestudier.

Abstract

The decision to select this particular content of my thesis was due to my present occupation as a

teacher attached to a vehicle mechanics “PRIV” programme (reduced national program). Students

who participate in this programme have been excluded from the national programme due

to the criteria of admittance in Lpf-94. Several of these students would pass the trade subjects at

the national programme, but encounter difficulties with the basic subjects, in spite of added

support.

I have scrutinized the following curriculum proposals and admittance rules for: 1955 Trade

School Reform, Lgy-70, Lpf-94 and SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola

(the current proposal to a new Upper Secondary School Reform, GY-10). The hypothesis

of my study is to find answers to the following questions:

• What rules of admittance applies to Vocational Schools in the different Curriculums?

• What is the basic content of thoughts behind the different Curriculums?

• How do the demands for in the proposals of the curriculums meet the conceptions of

knowledge in perspective?

The method used is a literature study and conception of knowledge is used as the theoretical

perspective.

The literature study commences with a historical retrospection of vocational training. From

there it elaborates on the purpose of curriculums and the design strategies of same.

The conclusion of my thesis is: The 1955 Reform of the trade school established the vocational

training within the existing educational training system, due to the desire from the government

to avail the possibilities in bringing up young people as responsible and democraticly

aware citizens. There was also a fear that the market did not have the capacity to train enough

trainees.

Lgy-70 has got the most generous admittance conditions. The authorities at that time realised

the importance of that education above elementary school level was availed to everybody. Even

in the case of not being born in Sweden or being a handicapped student.

Lpf-94 is unique in the following way: It introduced restrictions to enrol to the Upper Secondary

School (vocational school). All programmes became three years and all students studied

the same basic subjects.

The proposal which forms GY-10 reinforces the trend of restrictions to enrol to the Upper

Secondary School. At the same time this proposal is back to the 1955 Trade School ambition of

acquiring final trade skill. An apprenticeship as a complement to the in-house training is proposed

and further, now, the researchers are hopeful that the market shall have the capacity to

train trainees, contrary to what the researchers believed in the fifties.

Finally, all the proposals to curriculums have used the same argument to the content of the

curriculums. The business environment demands a change and the authorities will ensure a

broad civil obedience, together with a possibility for the citizen to study at the next level.

Place, publisher, year, edition, pages
2008. , 46 p.
Keyword [en]
Admittance Criteria, Curriculums, School Reforms, Conception of Knowledge, Document study.
Keyword [sv]
Behörighetskrav, läroplaner, skolreformer, kunskapstraditioner, dokumentstudie
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-8667OAI: oai:DiVA.org:su-8667DiVA: diva2:175184
Presentation
2008-09-14, 00:00 (English)
Uppsok
samhälle/juridik
Supervisors
Examiners
Available from: 2009-04-07 Created: 2004-01-01 Last updated: 2009-04-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(428 kB)862 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 428 kBChecksum SHA-1
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Education in Arts and Professions
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 862 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 615 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf