Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sverige behöver demaskeras: Forskarnätverk om diskriminering, segregation och rasism
Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Ethnology, Comparative Religion and Gender Studies. Centrum för genusstudier.
2006 (Swedish)In: Invandrare och Minoriteter, no 4, 32- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Förekomsten av strukturell rasism i Sverige har uppmärksammats av en rad forskare. En av de mest kända bland dessa är regeringens utredare om makt, integration och strukturell diskriminering - sociologen Masoud Kamali /…/ Det är just det symboliska våldet gestaltat i olika former av tystnad, osynliggörande men också nonchalans av utredningens frågor och dess utredare, som både regeringen, myndigheterna och riksdagspartierna, är ansvariga för och delaktiga i. Det här ett problem som inte drabbar enstaka forskare utan som drabbar hela forskningsfältet

Place, publisher, year, edition, pages
2006. no 4, 32- p.
Keyword [en]
"Masoud Kamali", "strukturell diskriminering"
National Category
Communication Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-11162OAI: oai:DiVA.org:su-11162DiVA: diva2:177681
Note
Förekomsten av strukturell rasism i Sverige har uppmärksammats av en rad forskare. En av de mest kända bland dessa är regeringens utredare om makt, integration och strukturell diskriminering - sociologen Masoud Kamali. Under onsdagen har det framkommit, att professor Kamali vid ett flertal tillfällen blivit hotad, och dessutom misshandlad vid ett tillfälle. Omständigheter kring misshandeln pekar tydligt på att professor Kamali blivit misshandlad just på grund av sin forskargärning. Den humanistiska- och samhällsvetenskapliga forskningens funktion är inte bara att presentera fakta utan också att diskutera, teoretisera och inte minst synliggöra och problematisera det förgivettagna. Kamali och hans medarbetare har i en rad statliga utredningar visat att föreställningen om att Sverige är ett land fritt från rasistiska strukturer inte stämmer överens med verkligheten. De hot och den misshandel som Kamali utsatts för - liksom myndigheternas hantering av dessa händelser - pekar i en och samma riktning: den diskriminering som Kamali talar om negligeras och tas inte på allvar. Vi har också fått veta att hatbrev och påhopp har förekommit under hela utredningsarbetet och att regeringen inte varit omedveten om det. Det som har hänt illustrerar hur den institutionella rasismen fungerar. Bortom det fysiska våldet är hoten mot utredningen och misshandeln av Kamali uttryck för en misshandel av symbolisk karaktär. Det är just det symboliska våldet gestaltat i olika former av tystnad, osynliggörande men också nonchalans av utredningens frågor och dess utredare, som både regeringen, myndigheterna och riksdagspartierna, är ansvariga för och delaktiga i. Det här ett ett problem som inte drabbar enstaka forskare utan som drabbar hela forskningsfältet. Forskare som kritiserar rasismen i Sverige, och som uttalar sig om strukturell diskriminering eller ifrågasätter bilden av Sverige som ett samhälle fritt från rasism utsätts inte sällan för hotelser, p.g.a. sitt arbete. För oss som är verksamma inom forskningsfältet är detta inte någon nyhet. Även om hotelserna sällan övergår i handgripligheter utgör de ett hot mot den fria forskningen och i förlängningen ett hot mot det öppna och demokratiska samhälle som de allra flesta av oss vill att Sverige ska vara. Tyvärr har förekomsten av dessa trakasserier sällan intresserat de medier, myndighetspersoner och politiker som i andra sammanhang talar sig varma för vikten av ett öppet samhälle och yttrandefrihet. Dessa tragiska händelser utgör icke desto mindre en avgörande möjlighet för regeringen och alla politiska partier att äntligen börja ta dessa frågor på största allvar. Många av oss kommer i kontakt med rasistiska handlingar varje dag på jobbet och genom vår forskning, hemma, i medierna, i skolor och föreningar. Under de senaste månaderna har det nästan inte gått en helg utan demonstrationer mot rasism. Med oro ser man att det i verkligheten verkar vara rasisternas rättigheter som man är mån om att bevara, nu senast vid nationaldagsfirandet. Är det så att många börjar resignera inför en ordning som med all tydlighet visar vilken plats "icke-vita" har i den reserverade demokratins och i den färgade rättsordningens hierarkiska skala? Omfattningen av och toleransen för rasistiska handlingar övertygar oss om att Sverige är i stort behov av en politik mot rasism. Med anledning av detta har en betydande samling folkliga organisationer under våren antagit en deklaration, kallad Charta'06 och bestämt en agenda som vägleder arbetet mot diskriminering, segregation och rasism på lokal nivå i föreningar och bostadskvarter. Vi hoppas på att det politiska Sverige gör på motsvarande sätt, och äntligen ger besked om hur säkerheten för alla människor som ifrågasätter rasismen i samhället ordentlig ska förbättras och för att den öppna debatten om problemen förblir öppen. På samma gång uppmanar vi de politiska partierna att också ge besked om hur de tänker verka för ett seriöst och engagerat arbete för ett Sverige där det blir verklighet att alla har samma möjligheter och rättigheter, oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Forskarnätverk om diskriminering, segregation och rasism genom Ulrika Schmauch, verksam vid Umeå universitet; Juan Velasquez, Stockholms universitet, Fredrik Hertzberg, fil.dr. i etnologi; Mekonnen Tesfahuney, Karlstads universitet, Kristina Boréus, Stockholms universitet; René Leon Rosales, Södertörns högskola; Håkan Thörn, Göteborgs universitet, Nora Räthzel, Umeå universitet; Irene Molina, Uppsala universitet; Jorge Calbucura, Mittuniversitetet; Mikela Lundahl, Göteborgs universitet; Urban Eriksson, Uppsala universitet; Anders Neergaard, fil.dr i sociologi; Lisbeth Eriksson, Linköpings universitet; Malinda Andersson, doktorand, Uppsala universitet; Leonor Camauër, Lektor, Örebro universitet; Mehrdad Darvishpour, fil. dr i sociologi, Stockholm universitet och mälardalens Högskola; Wuokko Knocke, docent i sociologi, Carina Tigervall fil. dr. Umeå universitet; Tobias Hübinette, fil dr i koreanologi, Stockholms universitet; Monika Edgren, Malmö högskolan; Welat Songur, Forskningsledare, Fil dr.; Jan Erik Lind, Göteborgs universitet; Magnus Dahlstedt, forskarassistent, Linköpings universitet; Minoo Alinia, Paula Mulinari, Helene Brodin, FD. Ekonomisk historia, Umeå Universitet; Marie Nordfeldt, Lars-Erik Olsson; Ersta Sköndal högskola. Ylva Brune, Högskolan i Kalmar.Available from: 2008-01-10 Created: 2008-01-10 Last updated: 2011-01-11Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://www.iochm.com/article.asp?articleID=1346

Search in DiVA

By author/editor
Velasquez, Juan
By organisation
Department of Ethnology, Comparative Religion and Gender Studies
Communication Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 338 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf