Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Andraspråkstalares realisering av svenskans kvnatitetsdistinktion
Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics.
2006 (Swedish)In: Svenskans beskrivning 28: Förhandlingar vid tjugoåttonde sammankomsten för svenskans beskrivning - Örebro den 14-15 oktober 2005, 2006, 369-378 p.Conference paper, Published paper (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Föreliggande studie utgår från de behov som finns inom undervisningen i svenska som andraspråk,

t.ex. vilka fonologiska kontraster och vilka fonetiska korrelat som är viktigast för att göra sig

förstådd. Hur kan man beskriva de viktiga fonologiska/fonetiska egenskaperna så att de blir

hanterliga för lärare och inlärare?

Långvarigt arbete med undervisning, studier samt diskussioner med lärare och forskare har lett till

slutsatsen att framförallt betoning och kvantitet är avgörande för att man ska göra sig förstådd.

Forskning inom svensk prosodi ger stöd för tanken att duration (fysisk längd) är den viktigaste

perceptuella ledtråden till både betoningen och kvantiteten i svenska.

Svenskans ordbetoning kan illustreras med ordpar som kallas-kalas, racket-raket m.fl. medan

kvantitetsdistinktion enklast illustreras med ordpar som tal-tall, vila-villa etc. Mitt avhandlingsarbete

handlar främst om durationens roll som förmedlare av svenskans kvantitet, och om durationens

samspel med vokalljudens spektrala egenskaper (klangfärg). Den komplementära konsonantlängden,

som är nödvändig för generell förlängning av betonade stavelser spelar också en central roll i min

forskning.

Infödda svenskars realisering av kvantitetsdistinktionen är känd för att bestå av ett intrikat samspel

mellan duration, spektrum och diftongering, för att skilja mellan lång och kort vokalallofon. Detta

samspel skiljer sig mellan olika vokalfonem och dessutom mellan olika regionala varianter/dialekter.

På grund av den nämnda komplexiteten kan man vänta sig att en andraspråkstalare medvetet eller

omedvetet väljer en mindre komplex realisering och tar fasta på någon av de nämnda parametrarna

på bekostnad av övriga. På grund av den dominans som durationen har som korrelat hos infödda

talare, inom såväl vokalinventariet som det geografiska språkområdet, kan man förvänta att

andraspråkstalare använder sig mer av duration än av klangfärgsskillnader och diftongering.

Huvudfrågor för den aktuella studien är:

• Hur gör framgångsrika andraspråkstalare rent fonetiskt/akustiskt för att förmedla svenskans

kvantitetsdistinktion?

• Har de framgångsrika talarnas förstaspråk fonologisk kvantitet i högre grad än icke

framgångsrika talares?

33 andraspråkstalare med 18 olika förstaspråk spelades in när de uttalade testorden gratis, matta,

vila, sillen, mäta och etta. Orden uttalades i bärfrasen ”Det var ……… jag menade”. 10 infödda

svenska talare, 5 män och 5 kvinnor, spelades in som referensmaterial. Durationer för hela

yttranden, testorden, betonad vokal och efterföljande konsonant mättes och några relativa mått

beräknades. Då gratis och matta är det ordpar där infödda svenskar oftast har klart hörbar spektral

skillnad mellan lång och kort vokalallofon, mättes för dessa ord även värdet hos första och andra

formanten, som är det gängse akustiska måttet på skillnaden i vokalspektrum i dimensionerna

främre-bakre samt öppen-sluten. För ordparet vila-sillen undersöktes även graden av

diftongering/palatalisering hos lång vokalallofon, som är ett typiskt drag i central standardsvenska.

Analysen skedde med hjälp av lyssning, oscillogram och spektrogram i talanalysprogrammet Praat.

Den huvudsakliga studien jämför andraspråkstalarnas lyckade uttal av testorden dels med de

misslyckade uttalen och dels med de infödda svenska talarnas uttal av samma ord. Resultatet visar

att de andraspråkstalare som fått ”godkänt” av samtliga 10 infödda svenska lyssnare, använde

duration i ungefär samma utsträckning som de svenska talarna och spektrum/diftongering i betydligt

mindre utsträckning.

Modersmålets nyttjande av fonologisk kvantitet hade i detta material inte någon nämnvärd inverkan

på hur talarna lyckades förmedla kvantiteten i svenska.

Place, publisher, year, edition, pages
2006. 369-378 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-14822ISBN: 91-7668-514-4 (print)OAI: oai:DiVA.org:su-14822DiVA: diva2:181342
Available from: 2008-11-04 Created: 2008-11-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://www.bossethoren.se/bilder/bosse_Svebemanus.060228.pdf
By organisation
Department of Linguistics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 345 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf