Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kyrkogårdsestetik och ceremonier
Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of the History of Art.
2006 (Swedish)In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, no 52, 80-96 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

De svenska kyrkogårdarnas estetiska uttryck och användande var i början av 1900-talet ett mycket uppmärksammat ämne i Sverige. I denna artikel diskuteras några av de frågeställningar, tendenser och förslag till förändringar som ledde till en förnyelse av kyrkogårdskonsten. Artikeln behandlar bland annat hur arkitekter och debattörer ansåg att kyrkogårdar kunde göras estetiskt tilltalande och samtidigt anpassas till ceremonielet kring begravningarna samt berör hur de förhöll sig till historien. De kyrkogårdar som formats av 1800-talets smakideal avfärdades som fula och oorganiserade, platser som undantagslöst kunde utformas på ett vackrare och bättre sätt. De växande städerna ledde även till fler förrättningar och att allt större markområden behövde avsättas för begravningsplatser. En aspekt som diskuteras är förändrade tankar kring begravningar och nya ritualer vilka ledde till att det fanns ett behov för processionsvägar, ceremoniplatser och honnörsgårdar. Arkitekttävlingar avseende begravningsplatser var viktiga incitament för att få till stånd förändringar. Utöver tävlingen om Skogskyrkogården och dess stora betydelse för tillkomsten av andra skogskyrkogårdar behandlas de tävlingar som hölls i Sverige under 1910- och 1920-talen. Flertalet kyrkogårdar gestaltades dock av för ändamålet särskilt utvalda arkitekter, och några av dessa idag tämligen okända miljöer presenteras. Bland förnyarna av kyrkogårdskonsten fanns flera ledande arkitekter, som de för Skogskyrkogården i Stockholm mycket uppmärksammade Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, men också Lars Israel Wahlman, Harald Wadsjö och Erik Bülow-Hübe samt trädgårdsarkitekten Ester Claesson. Ytterligare en aspekt som tas upp är relationen mellan kyrkogårdskonsten och de samtida offentliga parkerna.

Place, publisher, year, edition, pages
2006. no 52, 80-96 p.
Keyword [en]
kyrkogårdar, trädgårdskonst, ceremoniplatser, Lars Israel Wahlman, Ester Claesson
National Category
Art History Social and Economic Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-19349OAI: oai:DiVA.org:su-19349DiVA: diva2:185873
Available from: 2007-12-30 Created: 2007-12-30 Last updated: 2011-01-11Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Nolin, Catharina
By organisation
Department of the History of Art
Art HistorySocial and Economic Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 123 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf